Efter tisdagens uppskattade föreläsningar – om Prokrastinering av Alexander Rozenthal och stress av Per Johnsson, var det på onsdagsförmiddagen min tur, och jag riktade uppmärksamheten mot Imagery Rescripting (ImR). Föreläsningen inleddes med några ord om bakgrunden till mitt intresse för behandlingsmetoden, att jag på tidigt 70-tal blev nyfiken på hypnos, kom i kontakt med idrottspsykologen Lars-Erik Unestål, som redan då etablerat sig som en auktoritet i ämnet. Unestål förknippades sedan under många år med Mental Träning och begrepp som ”progressiv muskulär avslappning” och ”målbilder”.
Hypnosintresset ledde mig in på arbete med symboldrama, en metod där terapeuten arbetar imaginärt med på förhand utarbetade symbolsituationer – ett arv från Heinz Leuner (1994). Detta arbete med att visualisera olika symboliska situationer (som t.ex. en sommaräng) inspirerade till att utforska visualiseringens möjligheter. Kunde man t.ex. använda Uneståls målbilder för att skapa psykoterapeutiskt verksamma inre bilder?
Vid slutet av 80-talet läste jag en fallbeskrivning där författaren redogjorde för ett försök att påverka klientens inre bilder, ungefär så, som man vid den tiden hävdade, att det var möjligt att förändra innehållet i sina återkommande (mar)drömmar genom att inför nästa sömntillfälle visualisera en annan, mer positiv, upplösning av drömmen. Detta blev för mig startskottet till ett långt och inspirerande arbete med visualisering (Imagery Rescripting) – en behandlingsmetod, som visat sig vara ovanligt kraftfull.
Under föreläsningen gav jag sedan en inblick i hur man utför visualisering i de tre steg som rekommenderats av Arntz och Weertman (1999):
- Återupplevande
- Bemästrande
- Compassion och tröst
I min version inleds och avslutas emellertid behandlingen med en visualisering av en trygg plats (t.ex. en sommaräng, på badstranden), dels för att få klienten att bli hemmastadd med att visualisera, dels för att i efterhand utnyttja den trygga platsen som ett redskap för nedreglering av alltför starka känslor.
Jag avslutade med en kort genomgång av metodens effekter vid behandling av patienter med bl.a. social fobi och hälsoångest. Tillsammans med mina forskarkolleger kunde vi visa att en enda session med Imagery Rescripting (ImR) ledde till signifikant reduktion av symtomatologin. I en annan studie, med socialt ängsliga studenter, jämfördes ImR med Exponering (ERP) – även denna gång under enbart en behandlingssession. Resultaten visade att metoderna gav lika goda behandlingseffekter, vilket också tycks bekräftas av preliminära data i en pågående kontrollerad klinisk studie. I denna behandlades sextio OCD-patienter under en session antingen med ImR eller ERP, eller ingick i en kontrollgrupp för att i efterhand erhålla behandling. Studien beräknas vara avslutad under 2023.
Läs mer:
Arntz, A. & Weertman, A. (1999). Treatment of childhood memories: theory and practice. Behavior Research and Therapy, 37.
Knutsson, J., Nilsson, J-E., Eriksson, Å., & Järild, L. (2019). Imagery rescripting and exposure in social anxiety: A randomized trial comparing treatment techniques. Journal of Contemporary Psychotherapy. doi.org/10.1007/s10879-019-09448-1
Leuner, H. (1994). Lehrbuch des Kathatymen Bilderlebens (3 ed.). Bern: Huber
Nilsson, J.E., Lundh, L.G., & Viborg, G. (2012). Imagery rescripting of early memories in social anxiety disorder: An experimental study. Behaviour Research and Therapy, 50(6), 387-392