Prokrastinering innebär ”att medvetet välja att fördröja ett tilltänkt handlingsförlopp trots vetskapen om att det kan leda till negativa konsekvenser”. Prokrastinering handlar dock inte om bristande karaktär, utan om ett dysfunktionellt beteendemönster som upprepas. Detta kan leda till svårigheter att fullfölja studier och arbete, liksom resultera i stress, ångest och nedstämdhet. De flesta människor kan känna igen sig i fenomenet, men för en del blir konsekvenserna så pass stora att de behöver hjälp. Prokrastinering handlar dock mindre om personlighet och mer om beteenden – det går att förstå och avhjälpa utifrån psykologiska förklaringsmodeller.
En heldagsföreläsning med psykologen och forskaren som satt upp begreppet på mediakartan, Alexander Rozental.
