Om oss

Kognio är framför allt ett utbildningsföretag där bland annat de grundläggande utbildningarna i KBT anordnas. Vid sidan om detta finns även en privat psykoterapimottagning samt forskningsverksamhet – med särskilt fokus på behandlingsforskning. Verksamhetens ledstjärnor är forskning, hög formell kompetens och gedigen klinisk erfarenhet.

Med denna bas förenar Kognio utbildning, metodutveckling och kliniskt arbete under ett och samma tak. Vi är övertygande om att närheten mellan dessa tre verksamhetsområden ger synergieffekter och förenar samtliga områden.

Vår målsättning är att i denna anda erbjuda konkurrenskraftiga utbildningar av hög kvalitet inom kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi på alla nivåer, framför allt grundläggande utbildningar i psykoterapi (steg-1). Vi har mer än 30 års erfarenhet och omkring 45 genomförda längre s.k. steg-1 utbildningar. Vi vill också stimulera och bidra till en aktiv kunskapsutveckling för de som har grundläggande eller legitimationsgrundande utbildningar inom KBT. För denna grupp erbjuder vi kortare kurser, workshops, seminarier mm.

En annan målsättning är att skapa nätverk mellan legitimerade psykoterapeuter med inriktning på KBT, så att avståndet blir kort mellan en god idé och dess förverkligande, antingen det handlar om olika behandlingsinitiativ eller utbildningssatsningar.

1990

Kognio grundades

783

Studenter examinerade

100%

Handledarutbildade handledare

Vår historia

Det var 1990 som psykiatrin i Landskrona, i nära samarbete med framlidne professor Carlo Perris, grundade Kognitiva Utbildningsenheten (KUE), sedermera Kognio - Centrum för KBT och nu nyligen Kognio, och därmed introducerade kognitiv psykoterapi i Skåne.

Vår historia

Vår personal

Jan-Erik Nilsson

Utbildningsansvarig

Nicholas Nilsson

Verksamhetschef

Nike Snijders

Utbildingsadministratör

Våra lärare och handledare

Anna Pardo

Legitimerad psykolog

Arpad Vörös

Legitimerad psykolog

Björn Sindre Jalamo

Legitimerad psykolog

Catharina Strid

Fil. dr. i klinisk psykologi

Christina Bergmark Hall

Legitimerad psykolog

Frina Riley

Legitimerad psykolog

Gunilla Bliding

Legitimerad psykolog

Henrik Åstrand Freidlitz

Legitimerad psykolog

Jens Knutsson

Fil. dr. i psykologi

Karin Perry

Socionom

Shahriar Faghihi

Legitimerad psykolog

Deltagare berättar

Handledarna på vår steg 1 utbildning i KBT är både välmeriterade och uppskattade.

Välmeriterade och uppskattade handledare

Handledarna på vår grundutbildning i KBT är både välutbildade och uppskattade. De har mångårig erfarenhet av handledning i psykoterapi,...

Deltagare berättar: Anton Niemelä

Anton: Det finns en tydlig struktur som får en att växa

Intervju med Anton Niemelä som går andra terminen på vår steg 1 utbildning i KBT. Vad har du för...

Intervju med Linnea Bjällebo som går näst sista terminen på vår steg 1 utbildning i KBT

Linnea: De praktiska delarna har vävt samman teorin på ett fint sätt

Intervju med Linnea Bjällebo som går näst sista terminen på vår steg 1 utbildning i KBT. Vad har du...

Vår forskning

Metodutveckling

Kognitiv beteendeterapi har alltid präglats av en nära relation till forskning och metodutveckling. I linje med detta utvärderar vi löpande vårt arbete med olika typer av instrument, såväl skattningsskalor, skriftliga utvärderingar och intervjuer.

Detta material sammanställs och används sedan för att vidareutveckla såväl våra utbildningar som vårt behandlingsarbete på mottagningen, men också för återkoppling till våra uppdragsgivare och studenter. Givetvis värnar vi om varje student och patients integritet och inga personuppgifter är möjliga att spåra i någon av de utvärderingar vi genomför.

Vi har också aktiva forskare verksamma i utbildningsledningen med forskningsprojekt förankrade på Lunds Universitet, bland annat gällande behandlingsforskning.

Forskningsområde

I samarbete med forskare på Institutionen för Psykologi, Lunds Universitet, driver fil. dr. Jan-Erik Nilsson ett projekt kring KBT vid ångeststörningar. Projektet är en fortsättning på hans doktorsavhandling rörande visualisering och social fobi som lades fram i maj 2012 vid Lunds Universitet. Han är särskilt intresserad av enskilda behandlingskomponenter, vilka ofta ses ingå i större behandlingsprogram för social fobi eller andra ångesttillstånd, men som tidigare inte blivit utvärderade separat.

Audio-feedback. En intervention som liksom video-feedback syftar till att med hjälp av ljuduppspelningar korrigera en överdrivet negativ självbild i positiv riktning.

Experientiellt självfokus. Ett upplevelsebaserat ”mindfullt” själv-fokus, ett förhållningssätt som förväntas ge patienten ett redskap att bryta destruktivt ältande (rumination).

Imagery-rescripting. Hur denna intervention (visualisering) förmår förändra tidiga ”traumatiska” minnen som uppstått i samband med debuten av social fobi.

Pågående forskning

Ett projekt omfattande 5 delstudier påbörjades 2016 med syfte att närmre undersöka vad som är verksamt i Imagery Rescripting (visualisering) samt jämföra med exponerings-metoden. Projektet och delstudierna är prövade och godkända av EPN, Etikprövningsnämnden i Lund.

Aktuell forskning (2020) försöker besvara frågan om Imagery Rescripting är lika effektiv som exponering med responsprevention vid behandling av patienter med tvångssyndrom (OCD). En nyligen publicerad studie av Knutsson m.fl. har vi kunnat visa att de två behandlingsinterventionerna ger likvärdiga resultat vid behandling av social ängslan (se nedan Knutsson m.fl, 2019). Undersökningen genomfördes emellertid inte med en klinisk grupp utan en grupp av studenter med hög social ängslan. 

I den nu pågående studien rekryterar vi 60 patienter med diagnosen OCD som slumpvis fördelas till tre grupper, en grupp som får behandling med imagery rescripting, en som behandlas med exponering och responsprevention och den tredje som fungerar som en kontrollgrupp (som i efterhand också blir behandlade). Medverkande forskare, förutom Jan-Erik Nilsson, är Dr Jens Knutsson, samt 5 studenter vid psykoterapeutprogrammet i Lund. Preliminära resultat beräknas finnas tillhands under våren 2021.

Publicerade studier

Nilsson, J.E., Lundh, L.G., Faghihi, S., & Roth-Andersson, G. (2011). The enhancement of beneficial effects following audio feedback by cognitive preparation in the treatment of social anxiety: A single-session experiment. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry, 42(4), 497-503.

Nilsson J.E. & Lundh L.G. (2016). Audio feedback with reduced self-focus as an intervention for social anxiety: An experimental study. Cognitive Behaviour Therapy, 45 (2), 150-62

Nilsson, J.E., Lundh, L.G., & Viborg, G. (2012a). Effects of analytical and experiential self-focus on rumination after stress induction in patients with social anxiety disorder: A pilot study. Cognitive Behaviour Therapy, 41(4), 310-320.

Nilsson, J.E., Lundh, L.G., & Viborg, G. (2012b). Imagery rescripting of early memories in social anxiety disorder: An experimental study. Behaviour Research and Therapy, 50(6), 387-392

Nilsson, J.E., Knutsson, J.,Jalamo, B.S., & Lundh, L.G. (2019). Imagery Rescripting of early memories in health anxiety disorder: A feasibility and non-randomized pilot study. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry.

Knutsson, J., Nilsson, J-E., Eriksson, Å., & Järild, L. (2019). Imagery rescripting and exposure in social anxiety: A randomized trial comparing treatment techniques. Journal of Contemporary Psychotherapy.

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev!

Registrera dig här