I en ny skånsk forskningsrapport, publicerad i European Psychiatry, juni 2017, hävdade forskaren och epidemiologen professor Jan Sundquist m.fl. att mindfulness i grupp hade jämförbara effekter på psykiatriska symtom (mätt med SCL-90) som med sedvanlig behandling inom primärvården (inklusive KBT).
Sexton av tjugofyra vårdcentraler inom Primärvård Skåne tackade ja till att delta i undersökningen och sammanlagt 30 behandlare utbildades till instruktörer i mindfulness. En blandad klinisk grupp, totalt 215 patienter, med framför allt depressiva besvär fördelades till antingen mindfulness eller sedvanlig behandling. Den senare bestod till 75% av KBT och gavs under ca 6 sessioner. Behandlingen med mindfulness innebar ett deltagande i den s.k. 8-veckorskursen (MBSR) omfattande 8 behandlingstillfällen om drygt 2 timmar per tillfälle.
Mätningar före och efter behandlingsinsatserna kunde inte påvisa statistiskt säkerställda skillnader mellan MBSR och sedvanlig behandling, inklusive KBT. Därmed drog forskarna slutsatsen att mindfulness i grupp är ett billigare alternativ än KBT. Detta låter bestickande men invändningar som kan riktas mot studiens upplägg och tolkningar antyder att slutsatsen är förhastad.
För det första jämför Sundquist m.fl. ”äpplen med päron”. I undersökningen gavs mindfulness i grupp medan den sedvanliga behandlingen, inklusive KBT, genomfördes individuellt. Självfallet är behandling i grupp billigare än individuell behandling givet att effekterna av behandlingarna i övrigt är lika starka. Det senare kan emellertid i det här fallet inte tas för givet.
Behandlingstiderna för MBSR och KBT uppvisade stora skillnader. Under 8-veckorskursen får deltagarna ca tre behandlingstimmar (á 45 min) per tillfälle vilket totalt innebär 24 timmar. De som behandlades med KBT erhöll sammanlagt i snitt 6 behandlingstimmar, dvs fyra gånger mindre behandlingstid än i MBSR. Under sex sessioner i KBT har man knappast kommit igenom kartläggnings- och bedömningsfaserna. Än mindre troligt är att patienterna, med denna problematik som undersöktes i studien, blev färdigbehandlade.
Ytterligare en allvarlig invändning. Undersökningen saknar en kontrollgrupp och vi har därför inga möjligheter att avgöra om behandlingsresultaten skilde sig från placeboeffekten! Data från en obehandlad grupp hade kunnat ge svar på den frågan. Om ingen skillnad hade kunnat påvisats jämfört med placebo skulle en satsning på mindfulness eller KBT icke vara försvarbar..
Till sist måste jag påminna om att effekterna av KBT administrerad med normal terapilängd (15-25 timmar) brukar stå sig över tid. Vid uppföljningar efter ett halvt till ett år har effekterna av KBT visat sig överlägsna andra behandlingars, t.ex. av medicinering. Sundquists studie saknar emellertid data från sådana uppföljningar.
Sundquist, J., Palmer, K., Johansson, L.M., & Sundquist, K. (2017). The effect of mindfulness group therapy on a broad range of psychiatric symptoms: A randomised controlled trial in primary health care. European Psychiatry, 43, 19-27.
Om författaren
Jan-Erik Nilsson | Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut samt lärare och handledare med inriktning KBT