Schematerapi - vad är det?

Schematerapi – vad är det?

Nicholas Behandling med KBT, Schematerapi

Schematerapi är en kraftfull metod för behandling av patienter med personlighetsstörningar eller klienter som lider av ångest eller depression. Metoden som utvecklats av Jeffrey E. Young är avsedd att hjälpa de klienter för vilka ordinarie behandlingsinsatser med psykodynamisk terapi eller KBT inte har hjälpt.  Den integrerar olika teoretiska aspekter och tekniker från gängse terapimetoder som KBT, psykodynamisk terapi, gestaltterapi och anknytningsteori. 

Men, det är inte en lätt metod att arbeta med. Den kräver, liksom arbete med all annan form av terapi, ett känslomässigt engagemang från både terapeut och klient, och den känslomässiga kontakten är ofta svårfångad hos klienter som svarar dåligt på ordinarie psykoterapi. Schematerapin erbjuder emellertid terapeuten ett antal ”nycklar” med vars hjälp ”känsloknutar” kan lösas upp och bidra till att skapa en förståelse hur den egna problematiken kan ha utvecklats och därmed kunna komma vidare.

Schematerapeutiska tekniker och strategier kan med fördel användas vid psykiska problem som normalt behandlas med ordinarie psykoterapeutisk metoder (t.ex. lätt till medelsvår ångest och depression) och också, till viss del, integreras i dessa. 

OM FÖRFATTAREN


Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi
Antidepressiva effektiva — trots allt! Jo, men hur effektiva är de?

Antidepressiva effektiva – trots allt! Jo, men hur effektiva är de?

Nicholas Behandling med KBT, Depression

I en nyligen publicerad artikel i Dagens Medicin (2018-02-23) refereras en meta-analys av drygt 500 studier i vilka behandlingseffekterna av antidepressiva läkemedel jämförts med placebo. Studien som nyligen publicerats i prestigefyllda ”Lancet” (Cipriani, et al., 2018) är synnerligen omfattande, ambitiös, välgjord och förtjänar att uppmärksammas. Resultaten är bestickande: ”nästan alla antidepressiva läkemedel är bättre än verkningslös placebo på att behandla akuta depressioner hos vuxna. Vissa substanser är dock bättre än andra”. 

Har då socialstyrelsen dragit felaktiga slutsatser av forskningsläget vad gäller deras rekommendationer av behandling? KBT eller antidepressiva? Nja, om vi tittar lite närmare på resultaten som redovisas i ursprungsartikeln i Lancet konstaterar vi att effekternas storlek  för olika läkemedel uttryckta i odds ratio (OR) varierar mellan som lägst 1.37 och som bäst 2.13. I andel symtomfria klienter motsvarar dessa värden ett intervall mellan ca 15% och 30%.

Jämfört med effekterna av KBT är dessa värden blygsamma. Om vi sneglar på Nordahls et al. (2017) studie (se tidigare bloginlägg) där KBT jämfördes med antidepressiva (Paroxetin) och placebo ser vi att 24 % av klienterna som behandlats med Paroxetin var symtomfria vid ett års uppföljning. Detta var 6 ggr fler än andelen symtomfria efter placebobehandling (4 %), ett resultat i linje med de i Lancet-studien ovan. Men, av de klienter som behandlats med KBT var 17 ggr fler klienter symtomfria (68 %).  Noteras bör att Paroxetin i Lancet-studien hade en blygsam effekt (OR = 1.75).

Referens:

Andrea Cipriani, et.al. (2018). Comparative efficacy and acceptability of 21 antidepressant drugs for the acute treatment of adults with major depressive disorder: a systematic review and network meta-analysis. Lancet, DOI: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(17)32802-7

OM FÖRFATTAREN


Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi
KBT prioriteras vid behandling av ångest och depression

KBT prioriteras vid behandling av ångest och depression

Nicholas Behandling med KBT, Depression

Så har Socialstyrelsen spikat de nationella riktlinjerna för behandling av psykisk ohälsa. Förslaget togs efter en remissomgång där det utsattes för hård kritik (se bl.a. tidigare blog-inlägg inom kategorin ”Behandling med KBT”, den 19 mars, 2017). Debatten blev intensiv, och socialstyrelsens arbetsgrupp utskälld, inte minst av 17 forskare som argumenterade, delvis i egen sak, för ökat och större utrymme för psykodynamisk terapi. Kritikerna fick oväntat stöd av docent Sean Perrin vid psykologiska institutionen, Lunds Universitet. Oväntat eftersom Perrin är väl förankrad i KBT med sitt förflutna vid Kings College i London, där han samarbetat med Oxfordprofessorn David Clark. Den senare är en av förgrundsgestalterna inom KBT-världen och nära vän till grundaren av kognitiv psykoterapi, professor Aaron T Beck. Perrins kritik utgick från erfarenheten att effekten av terapin inte är så mycket beroende på vilken metod man valt utan snarare på hur den genomförts.

Trots Perrins och andra forskares invändningar antog socialstyrelsen med smärre justeringar de för drygt ett år sedan (december 2016) föreslagna riktlinjerna. Nu prioriteras KBT som behandling för lindrig till medelsvår depression, i andra hand rekommenderas interpersonell terapi eller antidepressiva läkemedel, därefter fysisk aktivitet och i sista hand psykodynamisk korttidsterapi. För ångesttillstånd ser bilden lite annorlunda ut. Vid GAD (generaliserat ångesttillstånd) prioriteras läkemedel och i andra hand KBT. Det omvända förhållandet råder för behandling av panikstörning, social fobi och tvångstillstånd – KBT i första och läkemedelsbehandling i andra hand. Vid PTSD (posttraumatiska stresstillstånd) prioriteras KBT, i andra hand läkemedel och i sista hand EMDR. Värt att notera är att psykodynamisk terapi inte alls rekommenderas av socialstyrelsen som behandling för lindriga till medelsvåra ångesttillstånd.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Psykodynamiskt orienterade terapeuter befarade att ingen längre vill utbilda sig i deras terapiform och anklagade företrädare för socialstyrelsen att sträva efter en utfasning av psykodynamisk terapi. I en nyligen utförd intervju av SR:s ekoredaktion blev svaret på den kritiken att antalet utbildade psykodynamiska terapeuter är många gånger fler än KBT-terapeuterna och att den senare gruppen måste förstärkas genom intensifierade utbildningsinsatser.

Debatten fortsätter och det sista ordet är sannolikt inte sagt.

OM FÖRFATTAREN


Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi
Räcker vår hjärna till för att förstå vår hjärna?

Räcker vår hjärna till för att förstå vår hjärna?

Jan-Erik Nilsson Forskning inom KBT

Frågan är Peter Währborgs, pofessor emeritus i beteendemedicin och stressforskare. Han fortsätter i en krönika publicerad i Göteborgsposten (28/11, GP) att argumentera för att mediciner inte är ett bot mot stress- och ångestproblematik.

”Det här med hjärnan, rädsla och ångest är knepigt” hävdar han, och refererar till Joseph LeDoux, som  är en av världens främste hjärnforskare. LeDoux har under 30 år studerat amygdala och konstaterat att detta organ enbart är ”ett verkställande organ som utlöser alla de reaktioner som är typiska för rädsla, ångest och stress”.  Men känslan av rädsla och ångest har sitt ursprung i högre mentala processer, i minnen föreställningar som vi skapat oss och vilka inte kan nås eller förändras av läkemedel. Här krävs, menar Währborg, att vi identifierar hur vi tänker då rädslan, stressen eller ångesten tar sitt strupgrepp om oss. 

Känns tankegångarna igen?


About the Author

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

Leg psykoterapeut Shahriar Faghihi om KBT behandling vid utmattningstillstånd på Kognio

Nicholas Behandling med KBT, Utmattningssyndrom, Utmattningstillstånd

Stress och utmattningssyndrom har blivit vår tids folksjukdom. Detta får vi bekräftat nästan dagligen av massmedia och av vår närmaste omgivning. Enbart under de senaste tre-fyra åren har antalet sjukskrivningar ökat lavinartat. 

I september förra året var antalet personer sjukskrivna för svåra stressreaktioner 33 800, enligt statistik framtagen av Försäkringskassan för Dagens Nyheters räkning. Det är kvinnorna som drabbas värst. Dubbelt så många kvinnor än män sjukskrivs. Man räknar med att var femte kvinna som är sjukskriven med ersättning från FK har en stressrelaterad diagnos.

Detta ställer stora krav på samhället att med förebyggande arbete minska antalet insjuknade men också att ge alla drabbade adekvat hjälp och vård. Kognio har i många år byggt upp en gedigen kompetens för att erbjuda alla behövande lämplig psykoterapeutisk behandling, inte minst för denna utsatta grupp.

I detta videoklipp talar Shahriar Faghihi om hur han behandlar utmattningstillstånd med kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi, KBT. Shahriar är leg psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på KBT och har sin mottagning på Kognio i Lund. Han har mångårig erfarenhet av kliniskt arbete och behandlat patienter med diverse psykiska problem samt har arbetat med grupper av olika slag. Förutom KBT applicerar han även mindfulness och ACT i sitt behandlingsarbete. Shahriar undervisar och handleder på våra grundläggande utbildningar i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi, steg-1 i KBT. Han undervisar och handleder även blivande psykologer och psykoterapeuter på Lunds universitet samt handleder personalgrupper i psykiatrin. 

Tillbaka till jobbet - Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa

Bokrecension: Tillbaka till jobbet – Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa

Nicholas Bokrecension

Titel: Tillbaka till jobbet – Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa Författare: Åsa Kruse Förlag: Natur & Kultur Utgivningsår: 2016

Åsa Kruse är med. kand., leg. psykolog och leg. psykoterapeut med KBT-inriktning. Hon arbetar inom företagshälsovården.

Tillbaka till Jobbet blev årets HR-bok 2016

Boken riktar sig till dem som är drabbade av stressproblematik, till chefer och HR-personal, till närstående och andra som vill veta mer.

Innehåll:
– Berättelser om tre olika personer som ”gått in i väggen”.
– Fakta om utmattningsprocessen, behandling och rehabilitering
– Samarbete med försäkringskassan.
– Arbetsmiljöverkets lagar och bestämmelser
– Vad man kan göra som chef

Åsa Kruse skriver bl.a. att forskning visar att man behöver återgå till arbetet så snart som möjligt. Återgången ska ske stegvis och med sänkta dvs. låga krav i början. Åsa menar att med rätt hjälp mår de flesta sjuka bättre efter tre månader. Rätt hjälp innebär hel sjukskrivning i en inledande fas för vila och få distans till arbetet. Arbetstagaren bör snabbt få kontakt med psykolog/psykoterapeut som gör en bedömning och inleder behandling.

Därefter ska man tillsammans med arbetsgivaren göra en analys av arbetssituationen och göra en konkret plan för vad som ska förändras för en hållbar återgång till arbetet. Förändringar både av arbetssituationen och hos den anställde behövs. Viktigt är att psykoterapin fortsätter under hela rehabiliteringen. Jag uppfattar det som att man kan se den stegvisa återgången till arbetet som en gradvis exponering och att man i terapin kan bearbeta erfarenheterna och utveckla lämpliga bemästringsstrategier.

Jag kan rekommendera Tillbaka till jobbet – hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa. Den är informativ utan att vara tung. Den ger en bra ansvarsfördelning mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den betonar tidig återgång till arbete under bestämd och strukturerad form. Boken passar även i en grundläggande terapeututbildning där den ger kunskap om ett viktigt område och är ett bra underlag för diskussioner.

Och sist men inte minst – den förmedlar hopp.

OM RECENSENTEN


Gunilla Bliding

Gunilla Bliding

Leg. psykolog, Specialist i klinisk psykologi, Leg. psykoterapeut (KBT), Handledare.

Gunilla Bliding

Leg. psykolog, Specialist i klinisk psykologi, Leg. psykoterapeut (KBT), Handledare.

Psykolog Gunilla Bliding med sin terapihund hos Kognio

Nicholas Behandling med KBT

Gunnilla Bliding är legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut . Gunilla har sin mottagning på Kognio – centrum för KBT i Lund, tillsammans med sin terapihund, västgötaspetsen. Voffsan. Att ha en lugn men glad och kärvänlig hund med på sessionerna med patienterna bidrar till ökat lugn. Voffsan är 5 år (2017) och nu godkänd som diplomerad terapihund. Voffsan och Gunilla har gått en ettårig terapihundsutbildning på Humlamaden utanför Lund. Först testas hunden för att se om den är lämplig. Omdömet om Voffsan var; Hon är lugn och trygg. Hon är social och tar gärna kontakt med andra. Hon har snälla ögon. Och hon har humor.

Utbildningen är seriös och rätt krävande. Både teori och praktik. Praktiken gjorde Voffsan här på Gunillas mottagning. Som examensarbete gjorde Gunilla ett enkelt frågeformulär som gavs till 14 patienter. Grundfrågan var hur de uppfattade Voffsans närvaro. Patienterna som Gunilla och Voffsan träffat har en psykisk ohälsa och är remitterade till psykoterapi av distriktsläkare. De vanligaste diagnoserna är ångest, depression, stress och utmattningssyndrom. Patienterna svarade att dom tyckte att det var trevligt, mysigt, avslappnande och lugnande. Man blir glad och tänker bättre. Vågar tänka på svåra saker. Ingen av patienterna tyckte hon störde.

Voffsans jobb är att:

-ta emot och hälsa välkomnande
-vara mjuk och kelen när hon och patienten vill
-trösta den som är ledsen
-lugna den som har ångest
-vara lite sprallig och rolig

Voffsan gillar sitt jobb och hon får lön så klart och hon är bra på att förhandla.

Hur länge klarar du att vara utan din mobil eller uppkopplad till internet?

Hur länge klarar du att vara utan din mobil eller uppkopplad till internet?

Jan-Erik Nilsson Forskning inom KBT, Per Johnsson, Stress

I ett amerikanskt experiment 2010 vid University of Maryland fick ett antal studenter testa detta under ett dygn. Reaktionerna var påfallande lika de abstinensreaktioner som uppstår när man försöker sluta med droger – rastlöshet, ångest och känslor av isolering. Kan man alltså på samma sätt som med droger bli beroende av sin mobil?

I en artikel publicerad i Lundagård (7/4, 2015) av Saga Sandin intervjuas Per Johnsson, docent i klinisk psykologi vid Lunds Universitet, och studentkurator Caroline Ivarsson om hälsorisker förknippade med användandet av mobiltelefoner.

– Vår generation är redan stressad, och det här med att vi ständigt ska vara uppkopplade och tillgängliga vet vi gör stressen värre, säger Per Johnsson. Han pekar även på att antalet studenter som gått i väggen har ökat dramatiskt under de senaste åren.

Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

Mindfulness i grupp lika effektivt som KBT

Är mindfulness i grupp lika effektiv som KBT vid behandling av psykiatriska besvär?

Jan-Erik Nilsson Behandling med KBT, Forskning inom KBT, MBSR

I en ny skånsk forskningsrapport, publicerad i European Psychiatry, juni 2017, hävdade forskaren och epidemiologen professor Jan Sundquist m.fl. att mindfulness i grupp hade jämförbara effekter på psykiatriska symtom (mätt med SCL-90) som med sedvanlig behandling inom primärvården (inklusive KBT).

Sexton av tjugofyra vårdcentraler inom Primärvård Skåne tackade ja till att delta i undersökningen och sammanlagt 30 behandlare utbildades till instruktörer i mindfulness. En blandad klinisk grupp, totalt 215 patienter, med framför allt depressiva besvär fördelades till antingen mindfulness eller sedvanlig behandling. Den senare bestod till 75% av KBT och gavs under ca 6 sessioner. Behandlingen med mindfulness innebar ett deltagande i den s.k. 8-veckorskursen (MBSR) omfattande 8 behandlingstillfällen om drygt 2 timmar per tillfälle.

Mätningar före och efter behandlingsinsatserna kunde inte påvisa statistiskt säkerställda skillnader mellan MBSR och sedvanlig behandling, inklusive KBT. Därmed drog forskarna slutsatsen att mindfulness i grupp är ett billigare alternativ än KBT. Detta låter bestickande men invändningar som kan riktas mot studiens upplägg och tolkningar antyder att slutsatsen är förhastad.

För det första jämför Sundquist m.fl. ”äpplen med päron”. I undersökningen gavs mindfulness i grupp medan den sedvanliga behandlingen, inklusive KBT, genomfördes individuellt. Självfallet är behandling i grupp billigare än individuell behandling givet att effekterna av behandlingarna i övrigt är lika starka. Det senare kan emellertid i det här fallet inte tas för givet.

Behandlingstiderna för MBSR och KBT uppvisade stora skillnader. Under 8-veckorskursen får deltagarna ca tre behandlingstimmar (á 45 min) per tillfälle vilket totalt innebär 24 timmar. De som behandlades med KBT erhöll sammanlagt i snitt 6 behandlingstimmar, dvs fyra gånger mindre behandlingstid än i MBSR. Under sex sessioner i KBT har man knappast kommit igenom kartläggnings- och bedömningsfaserna. Än mindre troligt är att patienterna, med denna problematik som undersöktes i studien, blev färdigbehandlade.

Ytterligare en allvarlig invändning. Undersökningen saknar en kontrollgrupp och vi har därför inga möjligheter att avgöra om behandlingsresultaten skilde sig från placeboeffekten! Data från en obehandlad grupp hade kunnat ge svar på den frågan. Om ingen skillnad hade kunnat påvisats jämfört med placebo skulle en satsning på mindfulness eller KBT icke vara försvarbar..

Till sist måste jag påminna om att effekterna av KBT administrerad med normal terapilängd (15-25 timmar) brukar stå sig över tid. Vid uppföljningar efter ett halvt till ett år har effekterna av KBT visat sig överlägsna andra behandlingars, t.ex. av medicinering. Sundquists studie saknar emellertid data från sådana uppföljningar.

Sundquist, J., Palmer, K., Johansson, L.M., & Sundquist, K. (2017). The effect of mindfulness group therapy on a broad range of psychiatric symptoms: A randomised controlled trial in primary health care. European Psychiatry, 43, 19-27.

Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

Lättja Per Johnsson

Hur gick det med nyårslöftet för 2017?

Jan-Erik Nilsson Per Johnsson, Stress, Utmattningssyndrom

Har du lyckats bli vän med din lättja? Detta var psykolog Per Johnssons förslag till nyhetslöfte med tanke på all den prestationshets som råder i vår tid.

I en artikel av Yvonne Johansson vid HD (29/12 2016) hävdar Per att prestationshetsen är den moderna människans sätt att hantera oro och ångest. Att bli perfekt har blivit ett ideal. Ett perfekt hem, perfekta barn, en perfekt kropp och en perfekt relation skulle jag vilja lägga till. Vad gör vi när kroppen inte stämmer med idealet? Jo, vi försöker dämpa rädslorna genom att träna och ägna tid åt vårt utseende.

Vi stressar på jobbet, vi stressar hem och vi stressar till gymmet! Att bara vara har vi inte tid till. Nej, att ägna sig åt lättja är nog ett bra sätt att undvika stressrelaterade ohälsa. Låt sommaren helgas åt lättjan och kravlösheten!

Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi