Ny forskning visar att behandling av hälsoångest med ”Visualisering” (Imagery Rescripting) är kliniskt verksam.

Ny forskning visar att behandling av hälsoångest med ”Visualisering” (Imagery Rescripting) är kliniskt verksam

Jan-Erik Nilsson Behandling med KBT, Forskning inom KBT, Visualisering

I en färsk studie av Nilsson, Knutsson, Jalamo, & Lundh publicerad 2019 i Journal of Behaviour Therapy and Experimental Psychiatry med titeln Imagery Rescripting of early memories in health anxiety disorder: A feasibility and non-randomized pilot study framgår att redan efter en behandlings-session med visualisering erhölls signifikanta förbättringar i symtomatologi och oro/ångest.

Studien var utformad så att deltagarna, 18 patienter med diagnosen hälsoångest, utgjorde sin egen kontroll. Behandlingssessionen, som bestod av positiv redigering av tidiga negativa hälsorelaterade minnesbilder (t.ex. minnet av svår sjukdom; en anhörigs cancersjukdom) som genomfördes mentalt för sin inre syn, föregicks av en kontrollsession en vecka tidigare och följdes upp en vecka senare. Vid uppföljningstillfället förelåg signifikanta symtomlindringar jämfört med mätningar gjorda vid kontrolltillfället. Dessutom rapporterade patienterna mindre ångest förknippade med minnesbilderna och att de förbleknade och minskade i frekvens.

Syftet med studien var att förebereda och hämta värdefull information inför planering av en framtida större och välkontrollerad studie. Redan nu kan vi dock konstatera att visualiseringstekniken tycks fungera som behandling inte bara för social fobi, panikstörning och depression utan också för hälsoångest. 

I en annan studie som nu är under pressläggning jämför vi de relativa effekterna av visualisering och exponering. 

Nilsson, J.E., Knutsson, J.,Jalamo, B.S., & Lundh, L.G. (2019). Imagery
Rescripting of early memories in health anxiety disorder: A feasibility
and non-randomized pilot study. Journal of Behavior Therapy and
Experimental Psychiatry.

OM FÖRFATTAREN


Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi
Internet-KBT – exponering mot magsmärtor hos barn

Internet-KBT – exponering mot magsmärtor hos barn

Jan-Erik Nilsson Behandling med KBT, Forskning inom KBT

Ny studie (januari 2019) av två forskare vid Karolinska Institutet: M. Lalouni & O. Olén.

90 barn mellan 8-12 år, med mag-tarmsjukdom av typen FAPD (functional abdominal pain disorder), och deras föräldrar fick antingen 10 veckors exponeringsbaserad internet-KBT eller sedvanlig vård. KBT-behandlingen genomfördes i hemmet och exponering kunde handla om att få barnen att träna på att stå ut i situationer som de annars helst undvek: t.ex. att äta något som gav symtom (som pizza eller glass) eller att gå till skolan trots ont i magen.  

Resultaten visade att de barn som genomgått internet-KBT  måddde betydligt bättre, fick högre livskvalitet, undvek färre situationer fick mindre magproblem och upplevde minskad rädsla för symtom än de barn som fick sedvanlig behandling. Resultaten stod sig vid sex månaders uppföljning.

Läs mer i läkartidningen

OM FÖRFATTAREN


Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi
Schematerapi - vad är det?

Schematerapi – vad är det?

Admin Behandling med KBT, Schematerapi

Schematerapi är en kraftfull metod för behandling av patienter med personlighetsstörningar eller klienter som lider av ångest eller depression. Metoden som utvecklats av Jeffrey E. Young är avsedd att hjälpa de klienter för vilka ordinarie behandlingsinsatser med psykodynamisk terapi eller KBT inte har hjälpt.  Den integrerar olika teoretiska aspekter och tekniker från gängse terapimetoder som KBT, psykodynamisk terapi, gestaltterapi och anknytningsteori. 

Men, det är inte en lätt metod att arbeta med. Den kräver, liksom arbete med all annan form av terapi, ett känslomässigt engagemang från både terapeut och klient, och den känslomässiga kontakten är ofta svårfångad hos klienter som svarar dåligt på ordinarie psykoterapi. Schematerapin erbjuder emellertid terapeuten ett antal ”nycklar” med vars hjälp ”känsloknutar” kan lösas upp och bidra till att skapa en förståelse hur den egna problematiken kan ha utvecklats och därmed kunna komma vidare.

Schematerapeutiska tekniker och strategier kan med fördel användas vid psykiska problem som normalt behandlas med ordinarie psykoterapeutisk metoder (t.ex. lätt till medelsvår ångest och depression) och också, till viss del, integreras i dessa. 

OM FÖRFATTAREN


Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi
Antidepressiva effektiva — trots allt! Jo, men hur effektiva är de?

Antidepressiva effektiva – trots allt! Jo, men hur effektiva är de?

Admin Behandling med KBT, Depression

I en nyligen publicerad artikel i Dagens Medicin (2018-02-23) refereras en meta-analys av drygt 500 studier i vilka behandlingseffekterna av antidepressiva läkemedel jämförts med placebo. Studien som nyligen publicerats i prestigefyllda ”Lancet” (Cipriani, et al., 2018) är synnerligen omfattande, ambitiös, välgjord och förtjänar att uppmärksammas. Resultaten är bestickande: ”nästan alla antidepressiva läkemedel är bättre än verkningslös placebo på att behandla akuta depressioner hos vuxna. Vissa substanser är dock bättre än andra”. 

Har då socialstyrelsen dragit felaktiga slutsatser av forskningsläget vad gäller deras rekommendationer av behandling? KBT eller antidepressiva? Nja, om vi tittar lite närmare på resultaten som redovisas i ursprungsartikeln i Lancet konstaterar vi att effekternas storlek  för olika läkemedel uttryckta i odds ratio (OR) varierar mellan som lägst 1.37 och som bäst 2.13. I andel symtomfria klienter motsvarar dessa värden ett intervall mellan ca 15% och 30%.

Jämfört med effekterna av KBT är dessa värden blygsamma. Om vi sneglar på Nordahls et al. (2017) studie (se tidigare bloginlägg) där KBT jämfördes med antidepressiva (Paroxetin) och placebo ser vi att 24 % av klienterna som behandlats med Paroxetin var symtomfria vid ett års uppföljning. Detta var 6 ggr fler än andelen symtomfria efter placebobehandling (4 %), ett resultat i linje med de i Lancet-studien ovan. Men, av de klienter som behandlats med KBT var 17 ggr fler klienter symtomfria (68 %).  Noteras bör att Paroxetin i Lancet-studien hade en blygsam effekt (OR = 1.75).

Referens:

Andrea Cipriani, et.al. (2018). Comparative efficacy and acceptability of 21 antidepressant drugs for the acute treatment of adults with major depressive disorder: a systematic review and network meta-analysis. Lancet, DOI: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(17)32802-7

OM FÖRFATTAREN


Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi
KBT prioriteras vid behandling av ångest och depression

KBT prioriteras vid behandling av ångest och depression

Admin Behandling med KBT, Depression

Så har Socialstyrelsen spikat de nationella riktlinjerna för behandling av psykisk ohälsa. Förslaget togs efter en remissomgång där det utsattes för hård kritik (se bl.a. tidigare blog-inlägg inom kategorin ”Behandling med KBT”, den 19 mars, 2017). Debatten blev intensiv, och socialstyrelsens arbetsgrupp utskälld, inte minst av 17 forskare som argumenterade, delvis i egen sak, för ökat och större utrymme för psykodynamisk terapi. Kritikerna fick oväntat stöd av docent Sean Perrin vid psykologiska institutionen, Lunds Universitet. Oväntat eftersom Perrin är väl förankrad i KBT med sitt förflutna vid Kings College i London, där han samarbetat med Oxfordprofessorn David Clark. Den senare är en av förgrundsgestalterna inom KBT-världen och nära vän till grundaren av kognitiv psykoterapi, professor Aaron T Beck. Perrins kritik utgick från erfarenheten att effekten av terapin inte är så mycket beroende på vilken metod man valt utan snarare på hur den genomförts.

Trots Perrins och andra forskares invändningar antog socialstyrelsen med smärre justeringar de för drygt ett år sedan (december 2016) föreslagna riktlinjerna. Nu prioriteras KBT som behandling för lindrig till medelsvår depression, i andra hand rekommenderas interpersonell terapi eller antidepressiva läkemedel, därefter fysisk aktivitet och i sista hand psykodynamisk korttidsterapi. För ångesttillstånd ser bilden lite annorlunda ut. Vid GAD (generaliserat ångesttillstånd) prioriteras läkemedel och i andra hand KBT. Det omvända förhållandet råder för behandling av panikstörning, social fobi och tvångstillstånd – KBT i första och läkemedelsbehandling i andra hand. Vid PTSD (posttraumatiska stresstillstånd) prioriteras KBT, i andra hand läkemedel och i sista hand EMDR. Värt att notera är att psykodynamisk terapi inte alls rekommenderas av socialstyrelsen som behandling för lindriga till medelsvåra ångesttillstånd.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Psykodynamiskt orienterade terapeuter befarade att ingen längre vill utbilda sig i deras terapiform och anklagade företrädare för socialstyrelsen att sträva efter en utfasning av psykodynamisk terapi. I en nyligen utförd intervju av SR:s ekoredaktion blev svaret på den kritiken att antalet utbildade psykodynamiska terapeuter är många gånger fler än KBT-terapeuterna och att den senare gruppen måste förstärkas genom intensifierade utbildningsinsatser.

Debatten fortsätter och det sista ordet är sannolikt inte sagt.

OM FÖRFATTAREN


Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi
Räcker vår hjärna till för att förstå vår hjärna?

Räcker vår hjärna till för att förstå vår hjärna?

Jan-Erik Nilsson Forskning inom KBT

Frågan är Peter Währborgs, pofessor emeritus i beteendemedicin och stressforskare. Han fortsätter i en krönika publicerad i Göteborgsposten (28/11, GP) att argumentera för att mediciner inte är ett bot mot stress- och ångestproblematik.

”Det här med hjärnan, rädsla och ångest är knepigt” hävdar han, och refererar till Joseph LeDoux, som  är en av världens främste hjärnforskare. LeDoux har under 30 år studerat amygdala och konstaterat att detta organ enbart är ”ett verkställande organ som utlöser alla de reaktioner som är typiska för rädsla, ångest och stress”.  Men känslan av rädsla och ångest har sitt ursprung i högre mentala processer, i minnen föreställningar som vi skapat oss och vilka inte kan nås eller förändras av läkemedel. Här krävs, menar Währborg, att vi identifierar hur vi tänker då rädslan, stressen eller ångesten tar sitt strupgrepp om oss. 

Känns tankegångarna igen?

Om författaren


Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på KBT

Leg psykoterapeut Shahriar Faghihi om KBT behandling vid utmattningstillstånd på Kognio

Admin Behandling med KBT, Utmattningssyndrom, Utmattningstillstånd

Stress och utmattningssyndrom har blivit vår tids folksjukdom. Detta får vi bekräftat nästan dagligen av massmedia och av vår närmaste omgivning. Enbart under de senaste tre-fyra åren har antalet sjukskrivningar ökat lavinartat. 

I september förra året var antalet personer sjukskrivna för svåra stressreaktioner 33 800, enligt statistik framtagen av Försäkringskassan för Dagens Nyheters räkning. Det är kvinnorna som drabbas värst. Dubbelt så många kvinnor än män sjukskrivs. Man räknar med att var femte kvinna som är sjukskriven med ersättning från FK har en stressrelaterad diagnos.

Detta ställer stora krav på samhället att med förebyggande arbete minska antalet insjuknade men också att ge alla drabbade adekvat hjälp och vård. Kognio har i många år byggt upp en gedigen kompetens för att erbjuda alla behövande lämplig psykoterapeutisk behandling, inte minst för denna utsatta grupp.

I detta videoklipp talar Shahriar Faghihi om hur han behandlar utmattningstillstånd med kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi, KBT. Shahriar är leg psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på KBT och har sin mottagning på Kognio i Lund. Han har mångårig erfarenhet av kliniskt arbete och behandlat patienter med diverse psykiska problem samt har arbetat med grupper av olika slag. Förutom KBT applicerar han även mindfulness och ACT i sitt behandlingsarbete. Shahriar undervisar och handleder på våra grundläggande utbildningar i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi, steg-1 i KBT. Han undervisar och handleder även blivande psykologer och psykoterapeuter på Lunds universitet samt handleder personalgrupper i psykiatrin. 

Tillbaka till jobbet - Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa

Bokrecension: Tillbaka till jobbet – Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa

Admin Bokrecension

Titel: Tillbaka till jobbet – Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa Författare: Åsa Kruse Förlag: Natur & Kultur Utgivningsår: 2016

Åsa Kruse är med. kand., leg. psykolog och leg. psykoterapeut med KBT-inriktning. Hon arbetar inom företagshälsovården.

Tillbaka till Jobbet blev årets HR-bok 2016

Boken riktar sig till dem som är drabbade av stressproblematik, till chefer och HR-personal, till närstående och andra som vill veta mer.

Innehåll:
– Berättelser om tre olika personer som ”gått in i väggen”.
– Fakta om utmattningsprocessen, behandling och rehabilitering
– Samarbete med försäkringskassan.
– Arbetsmiljöverkets lagar och bestämmelser
– Vad man kan göra som chef

Åsa Kruse skriver bl.a. att forskning visar att man behöver återgå till arbetet så snart som möjligt. Återgången ska ske stegvis och med sänkta dvs. låga krav i början. Åsa menar att med rätt hjälp mår de flesta sjuka bättre efter tre månader. Rätt hjälp innebär hel sjukskrivning i en inledande fas för vila och få distans till arbetet. Arbetstagaren bör snabbt få kontakt med psykolog/psykoterapeut som gör en bedömning och inleder behandling.

Därefter ska man tillsammans med arbetsgivaren göra en analys av arbetssituationen och göra en konkret plan för vad som ska förändras för en hållbar återgång till arbetet. Förändringar både av arbetssituationen och hos den anställde behövs. Viktigt är att psykoterapin fortsätter under hela rehabiliteringen. Jag uppfattar det som att man kan se den stegvisa återgången till arbetet som en gradvis exponering och att man i terapin kan bearbeta erfarenheterna och utveckla lämpliga bemästringsstrategier.

Jag kan rekommendera Tillbaka till jobbet – hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa. Den är informativ utan att vara tung. Den ger en bra ansvarsfördelning mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den betonar tidig återgång till arbete under bestämd och strukturerad form. Boken passar även i en grundläggande terapeututbildning där den ger kunskap om ett viktigt område och är ett bra underlag för diskussioner.

Och sist men inte minst – den förmedlar hopp.

OM RECENSENTEN


Gunilla Bliding

Gunilla Bliding

Leg. psykolog, Specialist i klinisk psykologi, Leg. psykoterapeut (KBT), Handledare.

Gunilla Bliding

Leg. psykolog, Specialist i klinisk psykologi, Leg. psykoterapeut (KBT), Handledare.

Psykolog Gunilla Bliding med sin terapihund hos Kognio

Admin Behandling med KBT

Gunnilla Bliding är legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut . Gunilla har sin mottagning på Kognio – centrum för KBT i Lund, tillsammans med sin terapihund, västgötaspetsen. Voffsan. Att ha en lugn men glad och kärvänlig hund med på sessionerna med patienterna bidrar till ökat lugn. Voffsan är 5 år (2017) och nu godkänd som diplomerad terapihund. Voffsan och Gunilla har gått en ettårig terapihundsutbildning på Humlamaden utanför Lund. Först testas hunden för att se om den är lämplig. Omdömet om Voffsan var; Hon är lugn och trygg. Hon är social och tar gärna kontakt med andra. Hon har snälla ögon. Och hon har humor.

Utbildningen är seriös och rätt krävande. Både teori och praktik. Praktiken gjorde Voffsan här på Gunillas mottagning. Som examensarbete gjorde Gunilla ett enkelt frågeformulär som gavs till 14 patienter. Grundfrågan var hur de uppfattade Voffsans närvaro. Patienterna som Gunilla och Voffsan träffat har en psykisk ohälsa och är remitterade till psykoterapi av distriktsläkare. De vanligaste diagnoserna är ångest, depression, stress och utmattningssyndrom. Patienterna svarade att dom tyckte att det var trevligt, mysigt, avslappnande och lugnande. Man blir glad och tänker bättre. Vågar tänka på svåra saker. Ingen av patienterna tyckte hon störde.

Voffsans jobb är att:

-ta emot och hälsa välkomnande
-vara mjuk och kelen när hon och patienten vill
-trösta den som är ledsen
-lugna den som har ångest
-vara lite sprallig och rolig

Voffsan gillar sitt jobb och hon får lön så klart och hon är bra på att förhandla.

Hur länge klarar du att vara utan din mobil eller uppkopplad till internet?

Hur länge klarar du att vara utan din mobil eller uppkopplad till internet?

Jan-Erik Nilsson Forskning inom KBT, Per Johnsson, Stress

I ett amerikanskt experiment 2010 vid University of Maryland fick ett antal studenter testa detta under ett dygn. Reaktionerna var påfallande lika de abstinensreaktioner som uppstår när man försöker sluta med droger – rastlöshet, ångest och känslor av isolering. Kan man alltså på samma sätt som med droger bli beroende av sin mobil?

I en artikel publicerad i Lundagård (7/4, 2015) av Saga Sandin intervjuas Per Johnsson, docent i klinisk psykologi vid Lunds Universitet, och studentkurator Caroline Ivarsson om hälsorisker förknippade med användandet av mobiltelefoner.

– Vår generation är redan stressad, och det här med att vi ständigt ska vara uppkopplade och tillgängliga vet vi gör stressen värre, säger Per Johnsson. Han pekar även på att antalet studenter som gått i väggen har ökat dramatiskt under de senaste åren.

Om författaren


Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på KBT