Vill du veta mer om MBSR programmet?

Vill du veta mer om MBSR programmet?

Nike Snijders MBSR

Att bättre kunna hantera stress, utmattning, nedstämdhet, smärta och kronisk trötthet har varit drivkrafterna som medfört att tusentals människor sökt sig till MBSR programmet. 

MBSR-programmet omfattar både formella och informella meditationer och övningar i mindfulness, varsam Hatha Yoga samt utforskande dialoger mellan lärare och deltagare. Lärande dialoger mellan deltagare är också en viktig del av programmet. De för mindfulness och medveten närvaro så viktiga attityderna (t.ex. medkänsla om självet och andra) tränas bland annat just i dessa närande och lärande dialoger. 

Västerländsk psykologi, stressfysiologi, smärthantering och buddhistisk psykologisk kunskap, vävs i MBSR samman på ett för deltagaren meningsfullt sätt. Målet med programmet är att deltagaren ska uppleva ökad livskvalitet samt hitta nya vägar att härbärgera och förhålla sig till livets svårigheter och påfrestningar. En central aspekt av programmet är att deltagaren förstår att återhämtning och vila är helt möjligt genom mindfulnessövningar. 

En av MBSR programmets viktigare syften är att ge deltagaren förmågan att med lugn och nöjdhet ge sig tid, att i stillhet och ro, utföra mindfulnessövningar som ger både återhämtning och ny kraft. 

Ackumulerad forskning har visat att mindfulnessträning, i synnerhet den enligt MBSR,  ger lindring och hjälp, oavsett sökorsak. Hit räknas exempelvis högre livskvalitet samt symtomlindring vid sjukdomstillstånd och ohälsa. Mindfulness har även studerats inom fältet för medicinsk grundforskning. Forskare har t.ex. kunnat koppla ett deltagande i MBSR-program till ökad aktivitet i ”telemorerna”, de yttersta ändarna på våra kromosomer. Ett synnerligen intressant fynd, som kan ge nya infallsvinklar till bland annat cancer- och åldersforskning. Den nyfikne hänvisas till följande artikel:

Lengacher, Cecile, A., et al., (2014). Influence of mindfulness-based stress reduction (MBSR) on telomerase activity in women with breast cancer (BC), Biological Research for Nursing, Oct, 16(4), 438-447.

AMRA (American Mindfulness Research Association) ger var månad ut en ny publikation med uppdaterad information om forskning inom området. Över 8000 vetenskapliga artiklar finns att tillgå - de flesta avser effekterna av MBSR eller dess anpassningar.

Läs mer om vårt MBSR program
Studentporträtt: Möt våra elever på steg 1 i KBT - Jessica Schöttinger Kjellström

Studentporträtt: Möt våra elever på steg 1 i KBT – Jessica Schöttinger Kjellström

Nike Snijders Studentporträtt

I den här serien möter du elever hos oss på Kognio som befinner sig i olika stadier av sin utbildning Steg 1 i KBT. De kommer att berätta lite kort om sin yrkesbakgrund och hur de applicerar sina nya kunskaper inom KBT som de har fått under sin tid hos oss.

Denna gång möter du Jessica Schöttinger Kjellström, som avslutade sin steg 1 utbildning hos oss i slutet av förra året.

Vad har du för yrkesbakgrund?

Sjuksköterska och Kandidatexamen i Medicinsk Vetenskap från Lunds Universitet. Jag har större delen av mitt yrkesliv jobbat inom den privata företagssektorn med bl.a. personalfrågor.

Vilka färdigheter har du utvecklat under utbildningens gång?

Jag startade min utbildning i mars 2019. KBT och psykisk ohälsa hade under lång tid intresserat mig och något jag var nyfiken på att utforska mer. Att dessutom få möjlighet att i framtiden kunna arbeta med KBT var en dröm för mig. När jag väl påbörjade min Steg 1 utbildning på Kognio, så öppnades en värld av ny kunskap, spännande föreläsningar och personlig utveckling, både privat och yrkesmässigt.

Genom klientarbetet fick man möjlighet att omvandla den teoretiska kunskapen till praktik, vilket är ovärderligt i arbete med människor. Handledningen bidrog till ytterligare en dimension för att förvandla teori till praktik men även nya kunskaper i arbetet inom KBT.

Vad har du för tips till någon som överväger att gå Steg 1 på Kognio?

Jag är väldigt glad och stolt att jag tog steget och började läsa på Kognio. Utbildningen var av hög kvalitet, hade kompetenta lärare och handledare samt en väldigt stimulerande studiemiljö med trevliga kursare från olika yrkeskategorier. Absolut den bästa utbildningen jag har gått.

Jag har inte enbart fått fördjupade kunskaper inom KBT och nya personliga insikter, jag har också fått en stabil och trygg grund för mitt fortsatta arbete inom KBT.

Läs mer om vår steg 1 i KBT
Vill du veta mer om MBSR programmets ursprung?

Vill du veta mer om MBSR programmets ursprung?

Nike Snijders MBSR

Professor Jon Kabat-Zinn startade 1979 en stressklinik på University of Massachusetts Medical School, för att hjälpa både polikliniska och inneliggande patienter till bättre hälsa. 

Hans avsikt med MBSR programmet var att genom färdighetsträning i mindfulness ge svårt lidande människor hjälp till självläkning. 

Utifrån egen erfarenhet och kunskap om mindfulnessmeditationens läkande potential, utvecklade Kabat-Zinn det s.k. MBSR – ett program (eller behandling) som vanligen pågår i 8 veckor och består av ett strukturerat och standardiserat behandlingsupplägg. 

Kabat-Zinn valde, när han startade upp Center for Mindfulness, att beforska MBSR-programmet och dess effekter på flera olika sätt och hans arbete resulterade i en våg av behandlingsinterventioner som nu ingår i den etablerade ”den tredje vågen” inom KBT. 

MBKT (Mindfulness Baserad Kognitiv Terapi) - behandlingsprogrammet som i Sverige rekommenderas av Socialstyrelsen för återfallsprevention vid depression - består till 85% av MBSR-programmet samt inslag av KBT övningar och metodik. Det finns en mängd versioner av MBSR programmet - flera av dessa anses nu också ha evidens, t.ex. MBCT/MBKT, MB-EAT, MBCP.

År 2017/2018 lades lärarutbildningen vid CFM/UMASS ned. Jon Kabat-Zinn och andra seniora MBSR lärare flyttade då till Brown University och ett nytt Center for Mindfulness skapades för att där fortsätta bedriva utbildningar i mindfulness  - i samma anda som vid CFM/UMASS.

Under åren 2018–2019 etablerades CFM vid Brown University som den nya och ledande utbildningsorganisationen för MBSR i USA.  På många andra håll i världen finns nu också framstående utbildningsorganisationer, vilka erbjuder MBSR lärarutbildningar med respekterade MBSR Teacher Trainers och som följer standards och principer fastställda av CFM/UMASS.  I Europa utgör CFM/Bangor det mest aktade utbildningscentret som står i intimt samarbete med andra brittiska universitet t.ex. Oxford, Exeter, Aberdeen. Runt om i världen anordnas, med certifierade och seniora MBSR lärare, alla de utbildningssteg som krävs för att en MBSR student ska bli behörig till att hålla, leda och behandla med MBSR programmet. Allt i enlighet med Jon Kabat-Zinn`s ursprungliga rekommendationer och direktiv.

Standards och riktlinjer stipulerar vilken erfarenhet och kunskapsnivå som en certifierad MBSR lärare bör ha innan denne kan börja utbilda andra i MBSR. Programmets hållbarhet och framgångar förklaras helt av att dessa riktlinjer har respekterarats till fullo. Kognio och Mindfulnessakademin, följer dessa fullt ut.

Läs mer om vårt MBSR program
Studentporträtt - Möt våra elever på Steg 1 i KBT

Studentporträtt: Möt våra elever på Steg 1 i KBT – Gull-Britt Dahlman

Nike Snijders Studentporträtt

I den här serien möter du elever hos oss på Kognio som befinner sig i olika stadier av sin utbildning Steg 1 i KBT. De kommer att berätta lite kort om sin yrkesbakgrund och hur de applicerar sina nya kunskaper inom KBT som de har fått under sin tid hos oss.

Först ut i serien är Gull-Britt Dahlman, som precis har avslutat sin steg 1 utbildning hos oss.

Vad har du för yrkesbakgrund?

Jag är sjuksköterska och universitetsadjunkt och har under många år undervisat på sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen, främst om smärta och smärtbehandling. Utöver arbetet på universitetet har jag tagit emot smärtpatienter i egen mottagning.

Mitt intresse för smärtbehandling ledde mig in på KBT och en dröm att utbilda mig till KBT-terapeut. När jag valde att gå i pension passade jag på att förverkliga denna dröm och sökte till Kognio.

Vilka färdigheter har du utvecklat under utbildningens gång?

Jag har sedan tidigare en utbildning i relationshandledning vilket varit en del av mitt arbete på universitetet men KBT-utbildningen har gett mig ytterligare en dimension för mellanmänskliga möten. Som lärare gillade jag att göra upp en plan för att uppnå målen och i samråd med studenter välja vägen mot målet. Denna strategi är väldigt lik KBT-terapeutens arbete och passar mig därför extra bra. Att följa klienten på vägen mot utveckling, självinsikt och tillfrisknande är en ynnest och oerhört stimulerande.

Steget att påbörja en ny utbildning vid min ålder var inte lätt att ta men idag när jag just avslutat utbildningen känner jag mig både glad och stolt över att jag vågade. Absolut den trevligaste och mest stimulerande utbildning jag gått. 

Läs mer om vår Steg 1 i KBT

Att prata med barn om Corona – intervju med Fredrik Lecerof

Nike Snijders Intervju

I dessa tider uppstår många funderingar kring hur vi ska förhålla oss till pandemin och dess effekter på vårt sociala liv. Inte minst barn kan påverkas av en vardag som plötsligt ser annorlunda ut. Vi ställde därför några frågor till Fredrik Lecerof:

  • Hur pratar man med barn om corona, och vad är viktigt att tänka på?
  • Hur bemöter man barns frågor om corona, om barnen är oroliga eller rädda?
  • Hur hanterar man den sociala distanseringen med barn i familjen, kanske inställda kalas, att man inte får träffa äldre släktingar och liknande?

Fredrik svarade så här:

Barn märker av stämningar, och kan reagera när föräldrar blir oroliga. Erfarenheter visar att barn klarar av stora svårigheter om de upplever att de har fortsatt trygg tillgång till sina närmaste. Jag tänker att det viktiga är att erkänna att det är ett problem men också stödja barnen att känna tillförsikt och hopp att det kommer att ordna sig. Jag tror många barn i skolåldern nästan kan känna att allt Coronaprat blir tjat. Det kan ändå vara bra att någon gång när de är tillgängliga för prat att höra efter om det är något de undrar eller funderar på, t ex i förbindelse med något konkret som varför inte mormor kan hälsa på oss, och om hon kommer att kunna göra det sedan.
 
Yngre barn behöver också förklaringar men i enkla ord och begränsat med information. Om de har oro, fråga dem gärna vad de tänker. De kanske är oroade för något annat än vad vi tror! Det kan vara bra att hjälpa dem göra en gradering av hur farligt det är, ”livsfarligt”, ”farligt”, ”onödig risk/för säkerhets skull” eller vilka ord man väljer. Det är livsfarligt att stoppa fingrarna i kontakter, det är farligt att … det är onödig risk att inte tvätta händerna, eller med en, mer positiv formulering, ”det är bra att tvätta händerna när man kommer hem”. Om barn är mer oroliga och har många frågor, påminn dem att kroppen också har ett försvar, ställ motfrågor till dem med empati.
 
När det gäller social distansering vet jag att det finns några familjer som tycker att det är skönt och att de har ett lugnare tempo men också många som lider svårt av att inte ha de kontakter man tidigare hade möjlighet till. Barn behöver få leka, träffa kompisar och vara ute. Mitt råd är att försöka planera in några sociala aktiviteter för barnen, leta efter alternativa lösningar. Att kanske träffas med barn utomhus och med äldre släktingar om det inte går utomhus, via korta videosamtal.
Att tala med barn om Corona - intervju med Fredrik Lecerof

Fredrik Lecerof är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och verksam som specialistpsykolog i klinisk barn- och ungdomspsykologi. Han är en uppskattad föreläsare på Kognios steg 1 utbildningar i KBT där han undervisar i utvecklingspsykologi.



OM FÖRFATTAREN


Nike Snijders

Utbildningsadministratör, Kognio - Centrum för KBT

Angående studier hösten 2020

Jan-Erik Nilsson Uncategorized

Kognio följer Folkhälsomyndighetens och regeringens rekommendationer - ”Lärosäten och utbildningsanordnare bör följa de allmänt förebyggande åtgärder som gäller för att minska spridning av luftvägsinfektioner som covid-19”.

Information till lärosäten och annan högre utbildning om covid-19

För att bidra till att begränsa smittspridning av covid-19 sker huvuddelen av Kognios undervisning på distans men viss undervisning och examination måste genomföras på plats. Förutsättningen för platsbunden undervisning och examination är att folkhälsomyndighetens allmänna rekommendationer, föreskrifter och råd för minskad smittspridning följs och respekteras av alla studenter och medarbetare.

Till dess nya beslut och rekommendationer meddelas av FHM och regering fortsätter Kognio bedriva undervisning på distans - i nuläget fram till årsskiftet 20/21. Om du är osäker kontakta kursexpeditionen för aktuell information om vad som gäller för din utbildning.

Vi strävar efter att hålla tillräckliga avstånd mellan sittplatser och studenter uppmanas att i olika uppehållsutrymmen, lektionssal, ”fika”-rum och korridorer, tillse att trängsel undviks. Vid examination utnyttjas, så långt möjligt, sittplatser i separata rum. 

Om du har symtom ska du stanna hemma och inte träffa någon annan. Detta gäller även om du har milda symtom.

Vid bekräftad covid-19 ska du stanna hemma i minst 7 dagar och du kan inte komma till Kognio förrän du haft minst 2 symtomfria dagar

Prolonged exposure - Intervju med Maria Bragesjö

Prolonged exposure – intervju med Maria Bragesjö

Nike Snijders Behandling med KBT, PTSD

Leg. psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi Maria Bragesjö befann sig på Kognio i Lund för att hålla i en tvådagarskurs i Prolonged Exposure vid PTSD. Vi passade på att ställa några frågor om metoden och dess applikationsmöjligheter. 

Hur mäter sig Prolonged Exposure jämte andra metoder för att behandla PTSD?

”PE har en lång historia - den beskrivs ibland som en relativt ny modell men faktum är att man har forskat på området i 40 år. Det är en av de metoder som det finns allra flest studier på, både inom universitetsvärlden och kliniskt. PE utgör det bästa stödet för många olika typer av trauman, även hos individer som har komplex PTSD och eventuella tilläggsproblem. PE är förstahandsval i de flesta kliniska guider, inte minst här i Sverige.” 

Hur används metoden vid flyktingmottagningarna, det vill säga de centra där migranter behandlas för sina trauman?

”Det ser lite olika ut utifrån min erfarenhet, och då är jag ute och utbildar mycket runt om i landet. Vissa platser har tillgång till PE och andra inte. Det har funnits och finns funderingar kring hur stabil man måste vara för att kunna genomgå behandlingen. Studier visar att metoden även kan användas framgångsrikt i krisdrabbade områden såsom flyktingläger. Detta tyder på att patienten kanske inte behöver vara fullt så stabil som man har tänkt tidigare. Detta i sin tur medför att man kan tänka sig att använda PE för att stötta helt nyanlända. Vi har sett att behandlingen går utmärkt att göra via tolk, så terapeuten och patienten behöver inte dela språk för att behandlingen ska kunna bli framgångsrik.” 

När efter traumat behöver patienterna påbörja behandlingen, och kan man minska framtida besvär med tidig akuthantering?

”Diagnosen PTSD ställs först när patienten har upplevt symptom under minst en månads tid efter traumat, enligt rådande behandlingsprotokoll. Dessförinnan kan man till exempel få diagnosen akut stressreaktion; en normal reaktion på en onormal händelse. Sen finns lovande studier som faktiskt visar att man kan använda PE i ett tidigare skede, redan under de första dygnen till några veckor efter den traumatiska händelsen. Man ser att det går att minska initiala symptom och kanske förebygga PTSD på längre sikt. Men det behövs fler studier här. Vi på KI håller på med en studie via självrekrytering där vi rekryterar deltagare via traumastudien,se, där vi provar PE under de första två månaderna efter ett trauma, och vi undersöker då hur man kan minsta symptomen av PTSD.” 

Finns det någon bortre gräns för hur lång tid som kan gå innan patienten kommer i behandling, och hur påverkar detta behandlingens framgång?

”I genomsnitt tar det 10 år mellan trauma och det att personen kommer i behandling för sin PTSD. När det nya regionala vårdprogrammet för PTSD presenterades i Stockholm förra året så visades en studie på kvinnor med PTSD i kombination med missbruksproblematik. En studie som gjordes på beroendemottagningen. Data från studien visade på att det i snitt tog 22 år för dessa individer att komma i behandling för sin PTSD. Då de fick sin behandling via en studie, så kan man undra hur länge de annars hade behövt gå obehandlade, om inte studien fångat upp dem. De goda nyheterna är dock att vi ser samma fina effekter i behandlingen oavsett när man i tid kommer under behandling.”

Hur fungerar PE på barn och ungdomar? 

”Det är många som jobbar med PE för barn och ungdomar, och det finns en särskild manual som heter ”Prolonged Exposure for Adolescents”. Det finns ett starkt stöd för att PE ska vara förstahandsvalet för vuxna med PTSD och vi ser mer begränsat med studier på barn och ungdomar, även om den här manualen finns. Traumafokuserad KBT är den modell som lyfts fram som förstahandsval för just det här gruppen. Det behövs fler studier.”

Hur ser framtiden ut för traumabehandling?

”Jag tror att vi går mot att hitta nya, innovativa sätt att utföra exponering på. Att hitta sätt att korta ner exponeringstiden. Kan man få samma effekt av en kortare behandling? Vi ser att studier på 60 kontra 90 minuters sessioner visar på att den kortare tiden ger samma resultat som den längre. Det utförs tester på intensiteten för exponering, kanske att patienten träffar sin behandlare varje dag under en veckas tid för att senare kunna glesa ut tillfällena. Det finns många spännande behandlingsmodeller som ryms under exponeringsparaplyet! Det forskas på Written Exposure Therapy som är en väldigt kort behandling där personer får skriva ner sitt traumanarrativ under 30 minutes vid fem sessioner. Man försöker hitta sätt att effektivisera, och tittar till exempel på primärvårdsprotokoll, och hur behandling kan introduceras i olika kontexter. Nytt är också att man undersöker hur hjälpmedel och läkemedel kan förstärka effekten av exponeringsterapin.”

Klicka på knappen nedan för att läsa mer om vår workshop i prolonged exposure med Maria Bragesjö. Nästa tillfälle äger rum 24-25 september 2020.

Prolonged exposure workshop

OM FÖRFATTAREN


Nike Snijders

Utbildningsadministratör, Kognio - Centrum för KBT
Imagery rescripting - Ny forskning visar att behandling av hälsoångest med ”Visualisering” är kliniskt verksam

Ny forskning visar att behandling av hälsoångest med ”Visualisering” (Imagery Rescripting) är kliniskt verksam

Jan-Erik Nilsson Behandling med KBT, Forskning inom KBT, Visualisering

I en färsk studie av Nilsson, Knutsson, Jalamo, & Lundh publicerad 2019 i Journal of Behaviour Therapy and Experimental Psychiatry med titeln "Imagery Rescripting of early memories in health anxiety disorder: A feasibility and non-randomized pilot study" framgår att redan efter en behandlings-session med visualisering erhölls signifikanta förbättringar i symtomatologi och oro/ångest.

Studien var utformad så att deltagarna, 18 patienter med diagnosen hälsoångest, utgjorde sin egen kontroll. Behandlingssessionen, som bestod av positiv redigering av tidiga negativa hälsorelaterade minnesbilder (t.ex. minnet av svår sjukdom; en anhörigs cancersjukdom) som genomfördes mentalt för sin inre syn, föregicks av en kontrollsession en vecka tidigare och följdes upp en vecka senare. Vid uppföljningstillfället förelåg signifikanta symtomlindringar jämfört med mätningar gjorda vid kontrolltillfället. Dessutom rapporterade patienterna mindre ångest förknippade med minnesbilderna och att de förbleknade och minskade i frekvens.

Syftet med studien var att förebereda och hämta värdefull information inför planering av en framtida större och välkontrollerad studie. Redan nu kan vi dock konstatera att visualiseringstekniken tycks fungera som behandling inte bara för social fobi, panikstörning och depression utan också för hälsoångest. 

I en annan studie som nu är under pressläggning jämför vi de relativa effekterna av visualisering och exponering. 

Nilsson, J.E., Knutsson, J.,Jalamo, B.S., & Lundh, L.G. (2019). Imagery Rescripting of early memories in health anxiety disorder: A feasibility and non-randomized pilot study. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry.

Länk till studien

OM FÖRFATTAREN


Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på KBT
Internet-KBT – exponering mot magsmärtor hos barn

Internet-KBT – exponering mot magsmärtor hos barn

Jan-Erik Nilsson Behandling med KBT, Forskning inom KBT

Ny studie (januari 2019) av två forskare vid Karolinska Institutet: M. Lalouni & O. Olén.

90 barn mellan 8-12 år, med mag-tarmsjukdom av typen FAPD (functional abdominal pain disorder), och deras föräldrar fick antingen 10 veckors exponeringsbaserad internet-KBT eller sedvanlig vård. KBT-behandlingen genomfördes i hemmet och exponering kunde handla om att få barnen att träna på att stå ut i situationer som de annars helst undvek: t.ex. att äta något som gav symtom (som pizza eller glass) eller att gå till skolan trots ont i magen.  

Resultaten visade att de barn som genomgått internet-KBT  måddde betydligt bättre, fick högre livskvalitet, undvek färre situationer fick mindre magproblem och upplevde minskad rädsla för symtom än de barn som fick sedvanlig behandling. Resultaten stod sig vid sex månaders uppföljning.

Läs mer i läkartidningen

OM FÖRFATTAREN


Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi
Schematerapi - Vad är det?

Schematerapi – vad är det?

Jan-Erik Nilsson Behandling med KBT, Schematerapi

Schematerapi är en kraftfull metod för behandling av patienter med personlighetsstörningar eller klienter som lider av ångest eller depression. Metoden som utvecklats av Jeffrey E. Young är avsedd att hjälpa de klienter för vilka ordinarie behandlingsinsatser med psykodynamisk terapi eller KBT inte har hjälpt.  Den integrerar olika teoretiska aspekter och tekniker från gängse terapimetoder som KBT, psykodynamisk terapi, gestaltterapi och anknytningsteori. 

Men, det är inte en lätt metod att arbeta med. Den kräver, liksom arbete med all annan form av terapi, ett känslomässigt engagemang från både terapeut och klient, och den känslomässiga kontakten är ofta svårfångad hos klienter som svarar dåligt på ordinarie psykoterapi. Schematerapin erbjuder emellertid terapeuten ett antal ”nycklar” med vars hjälp ”känsloknutar” kan lösas upp och bidra till att skapa en förståelse hur den egna problematiken kan ha utvecklats och därmed kunna komma vidare.

Schematerapeutiska tekniker och strategier kan med fördel användas vid psykiska problem som normalt behandlas med ordinarie psykoterapeutisk metoder (t.ex. lätt till medelsvår ångest och depression) och också, till viss del, integreras i dessa. 

Klicka på knappen nedan för att läsa mer om vår schematerapiutbildning som vi arrangerar i samarbete med Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi.

Schematerapiutbildning på Kognio

OM FÖRFATTAREN


Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på KBT