Kan exponering in vivo som enda intervention räcka för goda behandlingsresultat?
Enligt en explorativ fallstudie, presenterad av Christina Bergmark Hall i ett examensarbete vid psykoterapeutprogrammet, Lunds Universitet, våren 2016, tycks svaret på frågan bli ja, men mer forskning krävs. Christina visade i en klinisk fallstudie med åtta panikångestpatienter att en kort version av E-KBT på tre sessioner med enbart exponering in vivo plus och ett kortare inslag av psykoedukation gav både tillförlitliga och substantiella kliniska effekter. Eftersom studien inte var hypotesprövande kunde resultaten inte generaliseras men den gav upphov till nya intressanta forskningsfrågor och uppslag till nya studier. Se Bergmark Hall, 2016.
Provocerande resultat? Christinas E-KBT innehöll inga kognitiva interventioner, inga beteendeexperiment eller hemuppgifter men trots detta var resultaten jämförbara med standard KBT-behandling. Kan detta vara möjligt?
Kan en enda session med visualisering ge mätbar minskning av social ångest?
För några år sedan publicerade jag och mina kolleger (Nilsson, Lundh & Viborg, 2012) en experimentell undersökning av visualisering (imagery rescripting) som enda intervention i KBT-behandling för 14 patienter med social fobi. Även i denna studie uteslöts kognitiv omstrukturering som intervention. Patienterna uppmanades att i visualiseringsform återuppleva ”traumatiska” minnen samt att i fantasin omstrukturera minnesbilden. Resultaten visade på robust minskning av ångest triggad av minnesbilden och en tydlig minskning av styrkan i symtombilden. Se Nilsson, Lundh och Viborg, 2012.
Vad var verksamt i behandlingen? I visualisering ingår ett moment av exponering i fantasin, ett moment av bildmässig omstrukturering av minnesbilden. Vi tror också att deltagarna ägnade sig åt spontan bearbetning av minnesbilden veckan efter behandlingen. Samma iakttagelse gjord Christina hos sina panikångestpatienter, dvs spontanexponering.
Räcker det med visualisering för att genomföra en hel behandling? Ja, det verkar så. I en fallstudie av en holländsk grupp behandlades sex patienter med social fobi med visualisering som enda intervention. Terapeuterna genomförde behandlingen genom att bearbeta eller ”skriva om” ångestladdade minnesbilder som ”kom upp på ytan” och när alla minnen hade bearbetats på detta sätt avbröts behandlingen. Antalet behandlingssessioner varierade från 5 till 17. Resultaten visade vid ett halvårs uppföljning signifikanta reduktioner av ångest och undvikandebeteende, framför allt av undvikande, samt en klar förbättring i symtombilden. Se Frets, Kevenaar, och van der Heiden, 2014.
Inte heller denna studie utnyttjade kognitiva interventioner i form av verbalt ifrågasättande av automatiska tankar, beteendeexperiment eller hemuppgifter.
Referenser
Bergmark Hall, C. (2016). Behandlingsstudie avseende tre sessioners exponeringsfokuserad KBT vid panikångest: En pilotstudie vud en vårdcentral i södra Sverige. Psykoterapeutexamensuppsats, Lunds Universitet.
Frets, P. G., Kevenaar, C, van der Heiden, C. (2014). Imagery rescripting as a stand-alone treatment for patients with social phobia: A case series. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry. March 2014 45(1):160-169.
Jalamo, B.S., & Lindskog, L. (2016). Imagery rescripting som behandling vid hälsopngest. Psykoterapeutexamensuppsats, Lunds Universitet.
Nilsson, JE, Lundh, LG, & Viborg, G. (2012). Imagery rescripting of early memories in social anxiety disorder: An experimental study. Behaviour Research and Therapy, 50, 387-392.
Om författaren
Jan-Erik Nilsson | Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut samt lärare och handledare med inriktning KBT