Forskning i KBT

Metodutveckling och behandlingskomponenter

Metodutveckling

Kognitiv beteendeterapi har alltid präglats av en nära relation till forskning och metodutveckling. I linje med detta utvärderar vi löpande vårt arbete med olika typer av instrument, såväl skattningsskalor, skriftliga utvärderingar och intervjuer.

Detta material sammanställs och används sedan för att vidareutveckla såväl våra utbildningar som vårt behandlingsarbete på mottagningen, men också för återkoppling till våra uppdragsgivare och studenter. Givetvis värnar vi om varje student och patients integritet och inga personuppgifter är möjliga att spåra i någon av de utvärderingar vi genomför.

Vi har också aktiva forskare verksamma i utbildningsledningen med forskningsprojekt förankrade på Lunds Universitet, bland annat gällande behandlingsforskning.

Behandlingskomponenter

I samarbete med forskare på Institutionen för Psykologi, Lunds Universitet, driver fil. dr. Jan-Erik Nilsson ett projekt kring KBT vid ångeststörningar. Projektet är en fortsättning på hans doktorsavhandling rörande visualisering och social fobi som lades fram i maj 2012 vid Lunds Universitet. Han är särskilt intresserad av enskilda behandlingskomponenter, vilka ofta ses ingå i större behandlingsprogram för social fobi eller andra ångesttillstånd, men som tidigare inte blivit utvärderade separat.

Audio-feedback

En intervention som liksom video-feedback syftar till att med hjälp av ljuduppspelningar korrigera en överdrivet negativ självbild i positiv riktning.

Experientiellt självfokus

Ett upplevelsebaserat ”mindfullt” själv-fokus, ett förhållningssätt som förväntas ge patienten ett redskap att bryta destruktivt ältande (rumination).

"Imagery-rescripting"

Hur denna intervention (visualisering) förmår förändra tidiga ”traumatiska” minnen som uppstått i samband med debuten av social fobi.

Pågående forskning

Ett projekt omfattande 5 delstudier påbörjades 2016 med syfte att närmre undersöka vad som är verksamt i Imagery Rescripting (visualisering) samt jämföra med exponerings-metoden. Projektet och delstudierna är prövade och godkända av EPN, Etikprövningsnämnden i Lund.

Aktuell forskning (2020) försöker besvara frågan om Imagery Rescripting är lika effektiv som exponering med responsprevention vid behandling av patienter med tvångssyndrom (OCD). En nyligen publicerad studie av Knutsson m.fl. har vi kunnat visa att de två behandlingsinterventionerna ger likvärdiga resultat vid behandling av social ängslan (se nedan Knutsson m.fl, 2019). Undersökningen genomfördes emellertid inte med en klinisk grupp utan en grupp av studenter med hög social ängslan. 

I den nu pågående studien rekryterar vi 60 patienter med diagnosen OCD som slumpvis fördelas till tre grupper, en grupp som får behandling med imagery rescripting, en som behandlas med exponering och responsprevention och den tredje som fungerar som en kontrollgrupp (som i efterhand också blir behandlade). Medverkande forskare, förutom Jan-Erik Nilsson, är Dr Jens Knutsson, samt 5 studenter vid psykoterapeutprogrammet i Lund. Preliminära resultat beräknas finnas tillhands under våren 2021.

Publicerade studier

Nilsson, J.E., Lundh, L.G., Faghihi, S., & Roth-Andersson, G. (2011). The enhancement of beneficial effects following audio feedback by cognitive preparation in the treatment of social anxiety: A single-session experiment. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry, 42(4), 497-503.

Nilsson J.E. & Lundh L.G. (2016). Audio feedback with reduced self-focus as an intervention for social anxiety: An experimental study. Cognitive Behaviour Therapy, 45 (2), 150-62

Nilsson, J.E., Lundh, L.G., & Viborg, G. (2012a). Effects of analytical and experiential self-focus on rumination after stress induction in patients with social anxiety disorder: A pilot study. Cognitive Behaviour Therapy, 41(4), 310-320.

Nilsson, J.E., Lundh, L.G., & Viborg, G. (2012b). Imagery rescripting of early memories in social anxiety disorder: An experimental study. Behaviour Research and Therapy, 50(6), 387-392

Nilsson, J.E., Knutsson, J.,Jalamo, B.S., & Lundh, L.G. (2019). Imagery Rescripting of early memories in health anxiety disorder: A feasibility and non-randomized pilot study. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry.

Knutsson, J., Nilsson, J-E., Eriksson, Å., & Järild, L. (2019). Imagery rescripting and exposure in social anxiety: A randomized trial comparing treatment techniques. Journal of Contemporary Psychotherapy.

Forskning i KBT
Forskning på Kognio
Aktiva forskare med forskningsprojekt förankrade på Lunds Universitet.
Examensuppsats psykolog- och psykoterapeutprogrammet
Examensuppsatser

Vi uppmuntrar studenter som är i färd med att skriva examensuppsatser på psykolog- och psykoterapeututbildningarna att ta kontakt med Jan-Erik. Tidigare samarbeten inkluderar tre examensarbeten på psykoterapeutprogrammet.

jan-erik.nilsson@kognio.se
Forskning i KBT

Forskning i KBT

Metodutveckling och behandlingskomponenter

Metodutveckling

Kognitiv beteendeterapi har alltid präglats av en nära relation till forskning och metodutveckling. I linje med detta utvärderar vi löpande vårt arbete med olika typer av instrument, såväl skattningsskalor, skriftliga utvärderingar och intervjuer.

Detta material sammanställs och används sedan för att vidareutveckla såväl våra utbildningar som vårt behandlingsarbete på mottagningen, men också för återkoppling till våra uppdragsgivare och studenter. Givetvis värnar vi om varje student och patients integritet och inga personuppgifter är möjliga att spåra i någon av de utvärderingar vi genomför.

Vi har också aktiva forskare verksamma i utbildningsledningen med forskningsprojekt förankrade på Lunds Universitet, bland annat gällande behandlingsforskning.

Behandlingskomponenter

I samarbete med forskare på Institutionen för Psykologi, Lunds Universitet, driver fil. dr. Jan-Erik Nilsson ett projekt kring KBT vid ångeststörningar. Projektet är en fortsättning på hans doktorsavhandling rörande visualisering och social fobi som lades fram i maj 2012 vid Lunds Universitet. Han är särskilt intresserad av enskilda behandlingskomponenter, vilka ofta ses ingå i större behandlingsprogram för social fobi eller andra ångesttillstånd, men som tidigare inte blivit utvärderade separat.

Audio-feedback

En intervention som liksom video-feedback syftar till att med hjälp av ljuduppspelningar korrigera en överdrivet negativ självbild i positiv riktning.

Experientiellt självfokus

Ett upplevelsebaserat ”mindfullt” själv-fokus, ett förhållningssätt som förväntas ge patienten ett redskap att bryta destruktivt ältande (rumination).

"Imagery-rescripting"

Hur denna intervention (visualisering) förmår förändra tidiga ”traumatiska” minnen som uppstått i samband med debuten av social fobi.

Pågående forskning

Ett projekt omfattande 5 delstudier påbörjades 2016 med syfte att närmre undersöka vad som är verksamt i Imagery Rescripting (visualisering) samt jämföra med exponerings-metoden. Projektet och delstudierna är prövade och godkända av EPN, Etikprövningsnämnden i Lund.

Aktuell forskning (2020) försöker besvara frågan om Imagery Rescripting är lika effektiv som exponering med responsprevention vid behandling av patienter med tvångssyndrom (OCD). En nyligen publicerad studie av Knutsson m.fl. har vi kunnat visa att de två behandlingsinterventionerna ger likvärdiga resultat vid behandling av social ängslan (se nedan Knutsson m.fl, 2019). Undersökningen genomfördes emellertid inte med en klinisk grupp utan en grupp av studenter med hög social ängslan. 

I den nu pågående studien rekryterar vi 60 patienter med diagnosen OCD som slumpvis fördelas till tre grupper, en grupp som får behandling med imagery rescripting, en som behandlas med exponering och responsprevention och den tredje som fungerar som en kontrollgrupp (som i efterhand också blir behandlade). Medverkande forskare, förutom Jan-Erik Nilsson, är Dr Jens Knutsson, samt 5 studenter vid psykoterapeutprogrammet i Lund. Preliminära resultat beräknas finnas tillhands under våren 2021.

Publicerade studier

Nilsson, J.E., Lundh, L.G., Faghihi, S., & Roth-Andersson, G. (2011). The enhancement of beneficial effects following audio feedback by cognitive preparation in the treatment of social anxiety: A single-session experiment. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry, 42(4), 497-503.

Nilsson J.E. & Lundh L.G. (2016). Audio feedback with reduced self-focus as an intervention for social anxiety: An experimental study. Cognitive Behaviour Therapy, 45 (2), 150-62

Nilsson, J.E., Lundh, L.G., & Viborg, G. (2012a). Effects of analytical and experiential self-focus on rumination after stress induction in patients with social anxiety disorder: A pilot study. Cognitive Behaviour Therapy, 41(4), 310-320.

Nilsson, J.E., Lundh, L.G., & Viborg, G. (2012b). Imagery rescripting of early memories in social anxiety disorder: An experimental study. Behaviour Research and Therapy, 50(6), 387-392

Nilsson, J.E., Knutsson, J.,Jalamo, B.S., & Lundh, L.G. (2019). Imagery Rescripting of early memories in health anxiety disorder: A feasibility and non-randomized pilot study. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry.

Knutsson, J., Nilsson, J-E., Eriksson, Å., & Järild, L. (2019). Imagery rescripting and exposure in social anxiety: A randomized trial comparing treatment techniques. Journal of Contemporary Psychotherapy.

Examensuppsats psykolog- och psykoterapeutprogrammet
Examensuppsatser

Vi uppmuntrar studenter som är i färd med att skriva examensuppsatser på psykolog- och psykoterapeututbildningarna att ta kontakt med Jan-Erik. Tidigare samarbeten inkluderar tre examensarbeten på psykoterapeutprogrammet.

jan-erik.nilsson@kognio.se
Forskning i KBT

Forskning i KBT

Metodutveckling och behandlingskomponenter

Metodutveckling

Kognitiv beteendeterapi har alltid präglats av en nära relation till forskning och metodutveckling. I linje med detta utvärderar vi löpande vårt arbete med olika typer av instrument, såväl skattningsskalor, skriftliga utvärderingar och intervjuer.

Detta material sammanställs och används sedan för att vidareutveckla såväl våra utbildningar som vårt behandlingsarbete på mottagningen, men också för återkoppling till våra uppdragsgivare och studenter. Givetvis värnar vi om varje student och patients integritet och inga personuppgifter är möjliga att spåra i någon av de utvärderingar vi genomför.

Vi har också aktiva forskare verksamma i utbildningsledningen med forskningsprojekt förankrade på Lunds Universitet, bland annat gällande behandlingsforskning.

Behandlingskomponenter

I samarbete med forskare på Institutionen för Psykologi, Lunds Universitet, driver fil. dr. Jan-Erik Nilsson ett projekt kring KBT vid ångeststörningar. Projektet är en fortsättning på hans doktorsavhandling rörande visualisering och social fobi som lades fram i maj 2012 vid Lunds Universitet. Han är särskilt intresserad av enskilda behandlingskomponenter, vilka ofta ses ingå i större behandlingsprogram för social fobi eller andra ångesttillstånd, men som tidigare inte blivit utvärderade separat.

Audio-feedback

En intervention som liksom video-feedback syftar till att med hjälp av ljuduppspelningar korrigera en överdrivet negativ självbild i positiv riktning.

Experientiellt självfokus

Ett upplevelsebaserat ”mindfullt” själv-fokus, ett förhållningssätt som förväntas ge patienten ett redskap att bryta destruktivt ältande (rumination).

"Imagery-rescripting"

Hur denna intervention (visualisering) förmår förändra tidiga ”traumatiska” minnen som uppstått i samband med debuten av social fobi.

Pågående forskning

Ett projekt omfattande 5 delstudier påbörjades 2016 med syfte att närmre undersöka vad som är verksamt i Imagery Rescripting (visualisering) samt jämföra med exponerings-metoden. Projektet och delstudierna är prövade och godkända av EPN, Etikprövningsnämnden i Lund.

Aktuell forskning (2020) försöker besvara frågan om Imagery Rescripting är lika effektiv som exponering med responsprevention vid behandling av patienter med tvångssyndrom (OCD). En nyligen publicerad studie av Knutsson m.fl. har vi kunnat visa att de två behandlingsinterventionerna ger likvärdiga resultat vid behandling av social ängslan (se nedan Knutsson m.fl, 2019). Undersökningen genomfördes emellertid inte med en klinisk grupp utan en grupp av studenter med hög social ängslan. 

I den nu pågående studien rekryterar vi 60 patienter med diagnosen OCD som slumpvis fördelas till tre grupper, en grupp som får behandling med imagery rescripting, en som behandlas med exponering och responsprevention och den tredje som fungerar som en kontrollgrupp (som i efterhand också blir behandlade). Medverkande forskare, förutom Jan-Erik Nilsson, är Dr Jens Knutsson, samt 5 studenter vid psykoterapeutprogrammet i Lund. Preliminära resultat beräknas finnas tillhands under våren 2021.

Publicerade studier

Nilsson, J.E., Lundh, L.G., Faghihi, S., & Roth-Andersson, G. (2011). The enhancement of beneficial effects following audio feedback by cognitive preparation in the treatment of social anxiety: A single-session experiment. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry, 42(4), 497-503.

Nilsson J.E. & Lundh L.G. (2016). Audio feedback with reduced self-focus as an intervention for social anxiety: An experimental study. Cognitive Behaviour Therapy, 45 (2), 150-62

Nilsson, J.E., Lundh, L.G., & Viborg, G. (2012a). Effects of analytical and experiential self-focus on rumination after stress induction in patients with social anxiety disorder: A pilot study. Cognitive Behaviour Therapy, 41(4), 310-320.

Nilsson, J.E., Lundh, L.G., & Viborg, G. (2012b). Imagery rescripting of early memories in social anxiety disorder: An experimental study. Behaviour Research and Therapy, 50(6), 387-392

Nilsson, J.E., Knutsson, J.,Jalamo, B.S., & Lundh, L.G. (2019). Imagery Rescripting of early memories in health anxiety disorder: A feasibility and non-randomized pilot study. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry.

Knutsson, J., Nilsson, J-E., Eriksson, Å., & Järild, L. (2019). Imagery rescripting and exposure in social anxiety: A randomized trial comparing treatment techniques. Journal of Contemporary Psychotherapy.

Examensuppsats psykolog- och psykoterapeutprogrammet
Examensuppsatser

Vi uppmuntrar studenter som är i färd med att skriva examensuppsatser på psykolog- och psykoterapeututbildningarna att ta kontakt med Jan-Erik. Tidigare samarbeten inkluderar tre examensarbeten på psykoterapeutprogrammet.

jan-erik.nilsson@kognio.se
Nyhetsbrev
Nyhetsbrev från Kognio - Centrum för KBT
Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev!
Läs mer och registrera dig
Nyhetsbrev
Nyhetsbrev från Kognio - Centrum för KBT
Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev!
Läs mer och registrera dig
Nyhetsbrev
Nyhetsbrev från Kognio - Centrum för KBT
Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev!
Läs mer och registrera dig