Emily Holmes

Emily A. Holmes – ny professor på Karolinska!

Jan-Erik Nilsson Forskning inom KBT

Under hösten installerades Emily Holmes som gästprofessor i klinisk psykologi på Karolinska Institutet. Hon kommer närmast från Oxford University, UK, där hon framgångsrikt lett forskningen kring de inre mentala bildernas natur och deras betydelse i den psykologiska behandlingen. Mitt arbete med visualisering, ”Imagery Rescripting”, är inspirerat av hennes gedigna och mycket spännande forskning.

Emilys innovativa forskning har banat vägen för visualiseringsinterventionerna i KBT och hon fortsätter med olika projektgrupper världen över att utforska skilda former av föreställningar, inte bara ”traumatiska” minnesbilder, eller påträngande ”Flash-backs” som i PTSD, utan också ”Flash-forwards” som hos patienter med suicidtankar.

Hon beskriver i en undersökning, publicerad i höstas (Ng et al., 2016), att deprimerade patienters suicidtankar i större utsträckning än hos icke-deprimerade är kopplade till inre bilder med två teman: att vara ”fångad/insnärjd” samt att ”uppleva nederlag”. Sådana bilder kan vara betydelsefulla bärare av hopplöshetskänslor och en av flera faktorer bakom självmordsrisken och bör därför bli föremål för modifierande interventioner.

Ng, R.M., Di Simplicio M., McManus F., Kennerley H., & Holmes EA. (2016). 'Flash-forwards' and suicidal ideation: A prospective investigation of mental imagery, entrapment and defeat in a cohort from the Hong Kong Mental Morbidity Survey. Psychiatry Research, 246, 453 - 460.

Forskning i KBT på Kognio
Emily Holmes

Emily Holmes

Under hösten installerades Emily Holmes som gästprofessor i klinisk psykologi på Karolinska Institutet. Hon kommer närmast från Oxford University, UK, där hon framgångsrikt lett forskningen kring de inre mentala bildernas natur och deras betydelse i den psykologiska behandlingen. Mitt arbete med visualisering, ”Imagery Rescripting”, är inspirerat av hennes gedigna och mycket spännande forskning.

Emilys innovativa forskning har banat vägen för visualiseringsinterventionerna i KBT och hon fortsätter med olika projektgrupper världen över att utforska skilda former av föreställningar, inte bara ”traumatiska” minnesbilder, eller påträngande ”Flash-backs” som i PTSD, utan också ”Flash-forwards” som hos patienter med suicidtankar.

Hon beskriver i en undersökning, publicerad i höstas (Ng et al., 2016), att deprimerade patienters suicidtankar i större utsträckning än hos icke-deprimerade är kopplade till inre bilder med två teman: att vara ”fångad/insnärjd” samt att ”uppleva nederlag”. Sådana bilder kan vara betydelsefulla bärare av hopplöshetskänslor och en av flera faktorer bakom självmordsrisken och bör därför bli föremål för modifierande interventioner.

Ng, R.M., Di Simplicio M., McManus F., Kennerley H., & Holmes EA. (2016). 'Flash-forwards' and suicidal ideation: A prospective investigation of mental imagery, entrapment and defeat in a cohort from the Hong Kong Mental Morbidity Survey. Psychiatry Research, 246, 453 - 460.