Med ett kognitivt och beteendeorienterat synsätt har terapeuten minst två nivåer tillgängliga för sina interventioner – klientens tankar och hennes beteende. Med hjälp av kraftfulla interventioner på dessa båda nivåer avser terapeuten få genomslag på klientens känsloliv och kroppsliga funktioner. Detta av A. T Beck beskrivna ”Psyko-sociala system” är ett exempel på en systemteori som i korthet innebär att en påverkan på en del ger återverkningar på de andra delarna. En modifiering av en automatisk tanke påverkar beteendet, hur klienten mår – både känslomässigt och kroppsligt.
På samma sätt kan familjen ses som ett system där de olika familjemedlemmarna utgör systemets olika delar. Den enskilde familjemedlemmens mående t.ex. påverkar och påverkas av de andra i gruppen. Familjen kan med andra ord vara både en resurs vid behandling av en familjemedlem, t.ex. ett oroligt barn, men också fungera som vidmakthållande faktor av den enskildes problem. Detta tycks ha väglett psykiatern som lär ha sagt att han, när ett ångestfyllt barn kommer till hans mottagning, ber barnet gå ut och leka medan han behandlar föräldrarna.
Det följer av detta resonemang att familjen kan uppleva en mer eller mindre svår problematik, och alla i familjen berörs av detta. De som berörs mest är de som har minst motståndskraft, den svagaste länken i kedjan, vilka oftast är barnet. Medan övriga i familjen lyckas hålla en ”normal fasad” bryter de psykiska besvären ut hos barnet, som blir ”symtombärare”, dvs blir tecknet, symtom på att allt inte står rätt till i familjen. En behandlingsåtgärd som enbart fokuserar på barnet blir då verkningslöst eller leder till återfall när barnet åter kommer i samspel och påverkas av familjekrafterna. Därför behöver KBT-terapeuten anlägga ett familjeperspektiv på sin behandling och i fallformuleringen undersöka vilka krafter och beteenden i familjen som påverkar i positiv och/eller negativ riktning. Ofta kan relativt små interventioner i tanke- och handlingsmönster hos olika familjemedlemmar medföra stora förändringar – inte bara i barnets utan hela familjens psykiska hälsa.
Om författaren
Jan-Erik Nilsson | Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut samt lärare och handledare med inriktning KBT
Uppdaterad: 221229