Edna Foa – del 2

Jan-Erik Nilsson PTSD

I mitt förra blogginlägg( Mars 24, 2021) om Edna Foa´s arbete konstaterade jag att förutsättningen för emotionell förändring och därmed terapeutisk effekt enligt henne är att ”de minnesstrukturer (minnen, minnesbilder, upplevelser), som väcker eller kopplas till rädsla och ångest (”fear structures”), måste aktiveras och göras tillgängliga för, som hon uttrycker det, ”korrigerande information” (´corrective information´)” (Foa & Kozak, 1986). Exponering som metod eller intervention uppfyller dessa båda krav.

Exponering förekommer kliniskt både in vivo (i verkligheten) och ”imaginal exposure” (i fantasin, för sin inre syn). Båda versionerna tycks ge jämförbara resultat. Till nackdelarna med in vivo-exponering hör att många klienter upplever den som alltför jobbig, eftersom den förmår aktivera maximal ångest. Med tanke på att den också kräver att de stimuli (olika fysiska arrangemang) som klienten ska exponeras för varieras (se Craske, 2014) kan genomförandet också te sig tidskrävande. Fördelarna är de goda resultaten. Den imaginära versionen (visualiserad exponering) erbjuder en högre flexibilitet i valet av exponeringsobjekt och är betydligt lättare för klienten att tolerera eftersom ångestpåslagen ofta inte blir så starka och att klienten upplever en större kontroll av processen. Dessutom är imaginär exponering tidsmässigt mer gynnsam än in vivo-metoden givet att de ”fantiserade” exponeringsobjekten är betydligt lättare och snabbare att iscensätta. Nackdelarna är delvis ett sämre resultat, men dessa kan uppvägas av positiva effekter till följd av dess flexibilitet.

En reflektion jag gör av Edna Foas teori om emotionell bearbetning är att även om hon i sitt arbete begränsar sig till exponering som verktyg i enlighet med traditionell KBT – med fokus på konkreta fruktade situationer istället för abstrakta sammanhang – förekommer emotionell bearbetning enligt Foa i de flesta psykoterapeutiska sammanhang. 

Man brukar framhålla att terapeutisk förändring måste innebära en ”känslomässig insikt”, inte enbart en intellektuell förståelse. Det räcker inte att klienten förstår hur problemen har uppstått och varför de vidmakthålls. Det behövs en ”djupare” insikt, dvs en förståelse som är ”rotad” i känslan. I Foas termer, rädslostrukturen måste vara aktiverad för att och bli tillgänglig för korrigerande information. I den mån ett psykoterapeutiskt samtal väcker starka känslor och att ny, funktionell information kan integreras i de inre känsloladdade strukturer som Foa avser (alternativt Becks grundantagande eller scheman i Young´s mening) är en emotionell bearbetning på gång.

Hur vet jag att ett schema (rädslostruktur, skamstruktur e.dyl.) är aktiverat? Hur gör jag för att optimera chanserna att kunna få till stånd en sådan aktivering? I mitt förra inlägg nämnde jag att affekter kunde fungera som tecken eller markörer för ett aktiverat schema. Plötsliga yttringar av en affekt, t.ex. gråt, nervöst beteende, eller att klienten tystnar alternativt blir forcerad, byter ämne, är alla exempel på sådana markörer. Här kan t.ex. frågan ”Vad händer med dig just nu?” vara på plats och ev. bekräfta schemats aktivering. 

Oftast aktiveras strukturerna när problematiska ämnen avhandlas, och framför allt när innehållet i samtalet ligger på en konkret nivå. Det gäller konkreta handlingar eller tankar i konkreta händelser och situationer. Genom att ställa frågor inom ett problematiskt område som kräver specifika svar, exempelvis ”Vad gjorde du då?”, ökar sannolikheten att ett dysfunktionellt schema aktiveras. Ingen terapeutisk förändring (läs emotionell bearbetning) sker med allmänt hållna samtal på en abstrakt nivå, det är bara i samtal på den konkreta klientnära nivån som det händer något i terapin.

Referenser

Foa, E. B., & Kozak, M. J. (1986). Emotional processing of fear: Exposure to corrective

information. Psychological bulletin, 99(1), 20 

Beck, A.T.et al, (1979): Cognitive therapy of depression. Guilford Press

Craske, M.G. (2014). Maximizing exposure therapy: An inhibitory learning approach.

Behaviour Research and Therapy, 58, 10–23

Nilsson, J.E. (2021). Edna Foa. Bloginlägg på Kognios hemsida

Young, J. (2010): Lev som du vill och inte som du lärt dig – Reinventing your life. 

Natur & Kultur. 283 s

Läs mer om vår PE workshop med Maria Bragesjö