Är den individanpassade vården hotad?

Jan-Erik Nilsson Behandling med KBT, Depression

I måndagens ledare av Göteborgsposten (GP, 6 mars, 2017) kritiseras socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling vid depression och ångest.  Ledarskribent Aleksandra Boscanin menar att den individanpassade vården är hotad. Därmed ansluter sig GP till 17 nordiska forskare som i debattartikel i DN (januari, 2017) ger socialstyrelsen en hård kritik för att vara partisk.

I dessa tider då man talar om ”alternativa fakta” eller desinformation är det märkligt att på GP´s ledarsida läsa en artikel som upprepar de kritiska forskarnas starkt vinklade inlägg. Hon gör det utan att berätta att forskarna talar i egen sak, att de alla är anhängare av psykodynamisk terapi, en terapiform som enligt socialstyrelsen inte har tillräcklig evidens för att motivera rekommendationer i de nationella riktlinjerna.

”De nya riktlinjerna skulle missgynna de patienter som behöver annan behandling än KBT eller medicinering” skriver Alexandra B. Och man kan tillägga att de skulle även missgynna de psykodynamiskt skolade terapeuterna och de som utbildar dem.

Att psykodynamisk terapi i forskning inte visat sig hålla måttet enligt socialstyrelsens arbetsgrupp, bestående av uppåt 60 forskare och lärare, blir inte mindre verkligt genom att, som de 17 kritikerna, hänvisa till att våra grannländer gjort en annan bedömning. I deras riktlinjer rekommenderas KBT, PDT och IPT i lika hög grad skriver de. Tyskland togs som exempel men författarna glömde att berätta att tyskarna har en lång och stark psykodynamisk tradition. Kanske borde man istället hänvisa till och visa upp den forskning som de lutar sig mot istället för att åberopa vad som tänkts och gjorts i ett litet och selektivt urval av länder.


Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi