I en nyligen publicerad artikel i Dagens Medicin refereras en meta-analys av drygt 500 studier i vilka behandlingseffekterna av antidepressiva läkemedel jämförts med placebo. Studien som nyligen publicerats i prestigefyllda ”Lancet” (Cipriani, et al., 2018) är synnerligen omfattande, ambitiös, välgjord och förtjänar att uppmärksammas. Resultaten är bestickande: ”nästan alla antidepressiva läkemedel är bättre än verkningslös placebo på att behandla akuta depressioner hos vuxna. Vissa substanser är dock bättre än andra”.
Har då socialstyrelsen dragit felaktiga slutsatser av forskningsläget vad gäller deras rekommendationer av behandling? KBT eller antidepressiva? Nja, om vi tittar lite närmare på resultaten som redovisas i ursprungsartikeln i Lancet konstaterar vi att effekternas storlek för olika läkemedel uttryckta i odds ratio (OR) varierar mellan som lägst 1.37 och som bäst 2.13. I andel symtomfria klienter motsvarar dessa värden ett intervall mellan ca 15% och 30%.
Jämfört med effekterna av KBT är dessa värden blygsamma. Om vi sneglar på Nordahls et al. (2017) studie (se tidigare bloginlägg) där KBT jämfördes med antidepressiva (Paroxetin) och placebo ser vi att 24 % av klienterna som behandlats med Paroxetin var symtomfria vid ett års uppföljning. Detta var 6 ggr fler än andelen symtomfria efter placebobehandling (4 %), ett resultat i linje med de i Lancet-studien ovan. Men, av de klienter som behandlats med KBT var 17 ggr fler klienter symtomfria (68 %). Noteras bör att Paroxetin i Lancet-studien hade en blygsam effekt (OR = 1.75).
Referens
Andrea Cipriani, et.al. (2018). Comparative efficacy and acceptability of 21 antidepressant drugs for the acute treatment of adults with major depressive disorder: a systematic review and network meta-analysis. Lancet
Om författaren
Jan-Erik Nilsson | Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut samt lärare och handledare med inriktning KBT
Uppdaterad: 221227