Tillbaka till jobbet - Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa

Bokrecension: Tillbaka till jobbet – Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa

Nicholas Bokrecension

Titel: Tillbaka till jobbet – Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa Författare: Åsa Kruse Förlag: Natur & Kultur Utgivningsår: 2016

Åsa Kruse är med. kand., leg. psykolog och leg. psykoterapeut med KBT-inriktning. Hon arbetar inom företagshälsovården.

Tillbaka till Jobbet blev årets HR-bok 2016

Boken riktar sig till dem som är drabbade av stressproblematik, till chefer och HR-personal, till närstående och andra som vill veta mer.

Innehåll:
– Berättelser om tre olika personer som ”gått in i väggen”.
– Fakta om utmattningsprocessen, behandling och rehabilitering
– Samarbete med försäkringskassan.
– Arbetsmiljöverkets lagar och bestämmelser
– Vad man kan göra som chef

Åsa Kruse skriver bl.a. att forskning visar att man behöver återgå till arbetet så snart som möjligt. Återgången ska ske stegvis och med sänkta dvs. låga krav i början. Åsa menar att med rätt hjälp mår de flesta sjuka bättre efter tre månader. Rätt hjälp innebär hel sjukskrivning i en inledande fas för vila och få distans till arbetet. Arbetstagaren bör snabbt få kontakt med psykolog/psykoterapeut som gör en bedömning och inleder behandling.

Därefter ska man tillsammans med arbetsgivaren göra en analys av arbetssituationen och göra en konkret plan för vad som ska förändras för en hållbar återgång till arbetet. Förändringar både av arbetssituationen och hos den anställde behövs. Viktigt är att psykoterapin fortsätter under hela rehabiliteringen. Jag uppfattar det som att man kan se den stegvisa återgången till arbetet som en gradvis exponering och att man i terapin kan bearbeta erfarenheterna och utveckla lämpliga bemästringsstrategier.

Jag kan rekommendera Tillbaka till jobbet – hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa. Den är informativ utan att vara tung. Den ger en bra ansvarsfördelning mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den betonar tidig återgång till arbete under bestämd och strukturerad form. Boken passar även i en grundläggande terapeututbildning där den ger kunskap om ett viktigt område och är ett bra underlag för diskussioner.

Och sist men inte minst – den förmedlar hopp.

OM RECENSENTEN


Gunilla Bliding

Gunilla Bliding

Leg. psykolog, Specialist i klinisk psykologi, Leg. psykoterapeut (KBT), Handledare.

Gunilla Bliding

Leg. psykolog, Specialist i klinisk psykologi, Leg. psykoterapeut (KBT), Handledare.

Psykolog Gunilla Bliding med sin terapihund hos Kognio

Nicholas Behandling med KBT

Gunnilla Bliding är legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut . Gunilla har sin mottagning på Kognio – centrum för KBT i Lund, tillsammans med sin terapihund, västgötaspetsen. Voffsan. Att ha en lugn men glad och kärvänlig hund med på sessionerna med patienterna bidrar till ökat lugn. Voffsan är 5 år (2017) och nu godkänd som diplomerad terapihund. Voffsan och Gunilla har gått en ettårig terapihundsutbildning på Humlamaden utanför Lund. Först testas hunden för att se om den är lämplig. Omdömet om Voffsan var; Hon är lugn och trygg. Hon är social och tar gärna kontakt med andra. Hon har snälla ögon. Och hon har humor.

Utbildningen är seriös och rätt krävande. Både teori och praktik. Praktiken gjorde Voffsan här på Gunillas mottagning. Som examensarbete gjorde Gunilla ett enkelt frågeformulär som gavs till 14 patienter. Grundfrågan var hur de uppfattade Voffsans närvaro. Patienterna som Gunilla och Voffsan träffat har en psykisk ohälsa och är remitterade till psykoterapi av distriktsläkare. De vanligaste diagnoserna är ångest, depression, stress och utmattningssyndrom. Patienterna svarade att dom tyckte att det var trevligt, mysigt, avslappnande och lugnande. Man blir glad och tänker bättre. Vågar tänka på svåra saker. Ingen av patienterna tyckte hon störde.

Voffsans jobb är att:

-ta emot och hälsa välkomnande
-vara mjuk och kelen när hon och patienten vill
-trösta den som är ledsen
-lugna den som har ångest
-vara lite sprallig och rolig

Voffsan gillar sitt jobb och hon får lön så klart och hon är bra på att förhandla.

Hur länge klarar du att vara utan din mobil eller uppkopplad till internet?

Hur länge klarar du att vara utan din mobil eller uppkopplad till internet?

Jan-Erik Nilsson Forskning inom KBT, Per Johnsson, Stress

I ett amerikanskt experiment 2010 vid University of Maryland fick ett antal studenter testa detta under ett dygn. Reaktionerna var påfallande lika de abstinensreaktioner som uppstår när man försöker sluta med droger – rastlöshet, ångest och känslor av isolering. Kan man alltså på samma sätt som med droger bli beroende av sin mobil?

I en artikel publicerad i Lundagård (7/4, 2015) av Saga Sandin intervjuas Per Johnsson, docent i klinisk psykologi vid Lunds Universitet, och studentkurator Caroline Ivarsson om hälsorisker förknippade med användandet av mobiltelefoner.

– Vår generation är redan stressad, och det här med att vi ständigt ska vara uppkopplade och tillgängliga vet vi gör stressen värre, säger Per Johnsson. Han pekar även på att antalet studenter som gått i väggen har ökat dramatiskt under de senaste åren.

Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

Mindfulness i grupp lika effektivt som KBT

Är mindfulness i grupp lika effektiv som KBT vid behandling av psykiatriska besvär?

Jan-Erik Nilsson Behandling med KBT, Forskning inom KBT, MBSR

I en ny skånsk forskningsrapport, publicerad i European Psychiatry, juni 2017, hävdade forskaren och epidemiologen professor Jan Sundquist m.fl. att mindfulness i grupp hade jämförbara effekter på psykiatriska symtom (mätt med SCL-90) som med sedvanlig behandling inom primärvården (inklusive KBT).

Sexton av tjugofyra vårdcentraler inom Primärvård Skåne tackade ja till att delta i undersökningen och sammanlagt 30 behandlare utbildades till instruktörer i mindfulness. En blandad klinisk grupp, totalt 215 patienter, med framför allt depressiva besvär fördelades till antingen mindfulness eller sedvanlig behandling. Den senare bestod till 75% av KBT och gavs under ca 6 sessioner. Behandlingen med mindfulness innebar ett deltagande i den s.k. 8-veckorskursen (MBSR) omfattande 8 behandlingstillfällen om drygt 2 timmar per tillfälle.

Mätningar före och efter behandlingsinsatserna kunde inte påvisa statistiskt säkerställda skillnader mellan MBSR och sedvanlig behandling, inklusive KBT. Därmed drog forskarna slutsatsen att mindfulness i grupp är ett billigare alternativ än KBT. Detta låter bestickande men invändningar som kan riktas mot studiens upplägg och tolkningar antyder att slutsatsen är förhastad.

För det första jämför Sundquist m.fl. ”äpplen med päron”. I undersökningen gavs mindfulness i grupp medan den sedvanliga behandlingen, inklusive KBT, genomfördes individuellt. Självfallet är behandling i grupp billigare än individuell behandling givet att effekterna av behandlingarna i övrigt är lika starka. Det senare kan emellertid i det här fallet inte tas för givet.

Behandlingstiderna för MBSR och KBT uppvisade stora skillnader. Under 8-veckorskursen får deltagarna ca tre behandlingstimmar (á 45 min) per tillfälle vilket totalt innebär 24 timmar. De som behandlades med KBT erhöll sammanlagt i snitt 6 behandlingstimmar, dvs fyra gånger mindre behandlingstid än i MBSR. Under sex sessioner i KBT har man knappast kommit igenom kartläggnings- och bedömningsfaserna. Än mindre troligt är att patienterna, med denna problematik som undersöktes i studien, blev färdigbehandlade.

Ytterligare en allvarlig invändning. Undersökningen saknar en kontrollgrupp och vi har därför inga möjligheter att avgöra om behandlingsresultaten skilde sig från placeboeffekten! Data från en obehandlad grupp hade kunnat ge svar på den frågan. Om ingen skillnad hade kunnat påvisats jämfört med placebo skulle en satsning på mindfulness eller KBT icke vara försvarbar..

Till sist måste jag påminna om att effekterna av KBT administrerad med normal terapilängd (15-25 timmar) brukar stå sig över tid. Vid uppföljningar efter ett halvt till ett år har effekterna av KBT visat sig överlägsna andra behandlingars, t.ex. av medicinering. Sundquists studie saknar emellertid data från sådana uppföljningar.

Sundquist, J., Palmer, K., Johansson, L.M., & Sundquist, K. (2017). The effect of mindfulness group therapy on a broad range of psychiatric symptoms: A randomised controlled trial in primary health care. European Psychiatry, 43, 19-27.

Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

Lättja Per Johnsson

Hur gick det med nyårslöftet för 2017?

Jan-Erik Nilsson Per Johnsson, Stress, Utmattningssyndrom

Har du lyckats bli vän med din lättja? Detta var psykolog Per Johnssons förslag till nyhetslöfte med tanke på all den prestationshets som råder i vår tid.

I en artikel av Yvonne Johansson vid HD (29/12 2016) hävdar Per att prestationshetsen är den moderna människans sätt att hantera oro och ångest. Att bli perfekt har blivit ett ideal. Ett perfekt hem, perfekta barn, en perfekt kropp och en perfekt relation skulle jag vilja lägga till. Vad gör vi när kroppen inte stämmer med idealet? Jo, vi försöker dämpa rädslorna genom att träna och ägna tid åt vårt utseende.

Vi stressar på jobbet, vi stressar hem och vi stressar till gymmet! Att bara vara har vi inte tid till. Nej, att ägna sig åt lättja är nog ett bra sätt att undvika stressrelaterade ohälsa. Låt sommaren helgas åt lättjan och kravlösheten!

Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

Examensdag - Steg-1 i KBT inriktning mot barn och ungdom i ett familjeperspektiv

Festlig examensdag för första utbildningen i KBT för barn & ungdom

Jan-Erik Nilsson Steg-1 i KBT, Steg-1 i KBT inriktning barn och ungdom

Vädret visade sig från sin allra bästa sida då den första steg-1 utbildningen med inriktning mot barn och ungdom avslutades den 18 maj. Efter en gemensam träff på Kognio med lärare och kursledning för utvärdering av allt det som avhandlats under de gångna två åren samlades alla runt middagsbordet under bar himmel vid restaurangen Ítalia i Lund. Kvällen var varm, maten utmärkt och stämningen hög men det var med blandade känslor som Jan-Erik till sist tog till orda. Han ville tacka alla, studenter och lärare/handledare, för allt det goda arbete som ligger bakom den framgångsrika utbildningen och att Kognio nu kunde bidra med ytterligare välutbildade och kompetenta terapeuter. Innan den oundvikliga stunden kom då man skulle skiljas för sista gången lyckoönskade han alla och som ett tecken på detta förärade varje deltagare en fin röd ros.

  • Examensdag - Steg-1 i KBT med inriktning mot barn och ungdom i ett familjeperspektiv
  • Examensdag - Steg-1 i KBT med inriktning mot barn och ungdom i ett familjeperspektiv
  • Examensdag - Steg-1 i KBT med inriktning mot barn och ungdom i ett familjeperspektiv
  • Examensdag - Steg-1 i KBT med inriktning mot barn och ungdom i ett familjeperspektiv
  • Examensdag - Steg-1 i KBT med inriktning mot barn och ungdom i ett familjeperspektiv
  • Examensdag - Steg-1 i KBT med inriktning mot barn och ungdom i ett familjeperspektiv
About the Author

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

Per Johnson om stress och utmattningsdepression

Stress och utmattningsdepression! Per Johnsson om mekanismerna i vår tids folksjukdom.

Jan-Erik Nilsson Per Johnsson, Stress, Utmattningsdepression

Docent Per Johnsson vid psykologiska institutionen, Lunds Universitet, uppdaterade igår (24/4 2017) med en givande föreläsning Kognios psykoterapeutgrupp i de senaste rönen kring vår tids allt snabbare ökning av psykisk ohälsa – stress och utmattningstillstånd.

En allt större andel av de som söker sig till vår mottagning för psykoterapi lider av betydande och ihållande stresstillstånd. Om klienterna inte förmår ge sig själva utrymme för återhämtning lurar utmattningsdepressionen runt hörnet – man ”går i väggen”! En av nycklarna till att förstå dessa tillstånd är ”rädslan”, hävdar Per Johnsson. Det är framför allt den obefogade rädslan, som saknar täckning i klientens tillvaro, t.ex. rädslan att förlora jobbet, att inte passa in, att misslyckas, som driver individen till att anstränga sig mer och mer, att ständigt ha t.ex. jobbet i tankarna.

Behandling av svåra utmattningstillstånd tar tid. En del behandlingsinterventioner, som t.ex. att förändra sitt förhållningssätt gentemot arbetet kan ha effekter men enligt Per enbart marginella eftersom de inte adresserar de djupare orsakerna till tillstånden. Mindfulness bör ses som ett hjälpmedel, inte en bot!

Min egen reflektion är att det krävs ändrade förutsättningar både på ett djupare, personligt plan och ett samhällsplan. Av de förra tänker jag på överdrivna behov att bli uppskattad och rädslan för att bli ställd utanför. De senare handlar om vår tids mantra, kravet på ekonomisk tillväxt, vilket genomsyrar hela samhället allt från hur vi behandlar vår natur till hur vi möter våra medmänniskor. Det övergripande perspektivet blir i detta sammanhang frågan om vilken nytta (läs: vad tjänar jag på) jag har av dig. Som människa blir jag i detta ekonomiska perspektiv en dehumaniserad ”enhet” som efter förbrukning kastas på tippen.


Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

KBT levererad över nätet ger snabbare bot? Intervju med Catharina Strid

KBT levererad över nätet ger snabbare bot?

Jan-Erik Nilsson Forskning inom KBT

Ja, det är vad leg psykolog och psykoterapeut Catharina Strid funnit stöd för i sin nyligen framlagda doktorsavhandling. I en intervju (17/4, 2017) av Göteborgspostens journalist Jennie Lorentsson berättar hon att ”internetbaserad KBT och fysisk träning, i det här fallet olika pass på Friskis & Svettis, snabbare ger förbättrad hälsa än sedvanlig behandling hos primärvården”. Efter 12 veckors behandling hade 60 % av patienterna i två av tre grupper, de som fått terapi över nätet och de som istället ”gympat” med Friskis & Svettis, uppnått ett förbättrat psykiskt mående jämfört med 35 % för patienter som fick primärvårdens sedvanliga behandling. Detta innebär inte att vårdcentralens arbete är utan verkan men tar betydligt längre tid för att uppnå samma resultat som nätterapin och fysisk träning.

Läs artikeln


Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

Ångest Anna Kåver

Ångest – en positiv eller negativ kraft?

Jan-Erik Nilsson Ångest, Forskning inom KBT

Samtal med Anna Kåver och Gerhard Andersson om rädslo-och ångestreaktioner väckta av attentatet i Stockholm.

I SR:s Kropp och själ (den 11 april 2017) ägnades hela programtiden åt ångest. Vad är ångest, hur kan man förhålla sig till den, är ångest något som behövs eller är den bara av ”ondo”? Gästande experter, Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, och Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi, båda namnkunniga författare till viktiga böcker inom såväl populärvetenskaplig litteratur som kurslitteratur för blivande psykoterapeuter, svarar på lyssnarfrågor kring oro och ångest. De ger en nyanserad beskrivning av ångestbegreppet, inte bara dess negativa aspekter, som flykt- och kampreaktioner, utan också dess förmåga att driva fram konstruktiva handlingar och empatiskt förhållningssätt.


Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi