Lättja Per Johnsson

Hur gick det med nyårslöftet för 2017?

Jan-Erik Nilsson Per Johnsson, Stress, Utmattningssyndrom

Har du lyckats bli vän med din lättja? Detta var psykolog Per Johnssons förslag till nyhetslöfte med tanke på all den prestationshets som råder i vår tid.

I en artikel av Yvonne Johansson vid HD (29/12 2016) hävdar Per att prestationshetsen är den moderna människans sätt att hantera oro och ångest. Att bli perfekt har blivit ett ideal. Ett perfekt hem, perfekta barn, en perfekt kropp och en perfekt relation skulle jag vilja lägga till. Vad gör vi när kroppen inte stämmer med idealet? Jo, vi försöker dämpa rädslorna genom att träna och ägna tid åt vårt utseende.

Vi stressar på jobbet, vi stressar hem och vi stressar till gymmet! Att bara vara har vi inte tid till. Nej, att ägna sig åt lättja är nog ett bra sätt att undvika stressrelaterade ohälsa. Låt sommaren helgas åt lättjan och kravlösheten!

Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

Examensdag - Steg-1 i KBT inriktning mot barn och ungdom i ett familjeperspektiv

Festlig examensdag för första utbildningen i KBT för barn & ungdom

Jan-Erik Nilsson Steg-1 i KBT, Steg-1 i KBT inriktning barn och ungdom

Vädret visade sig från sin allra bästa sida då den första steg-1 utbildningen med inriktning mot barn och ungdom avslutades den 18 maj. Efter en gemensam träff på Kognio med lärare och kursledning för utvärdering av allt det som avhandlats under de gångna två åren samlades alla runt middagsbordet under bar himmel vid restaurangen Ítalia i Lund. Kvällen var varm, maten utmärkt och stämningen hög men det var med blandade känslor som Jan-Erik till sist tog till orda. Han ville tacka alla, studenter och lärare/handledare, för allt det goda arbete som ligger bakom den framgångsrika utbildningen och att Kognio nu kunde bidra med ytterligare välutbildade och kompetenta terapeuter. Innan den oundvikliga stunden kom då man skulle skiljas för sista gången lyckoönskade han alla och som ett tecken på detta förärade varje deltagare en fin röd ros.

  • Examensdag - Steg-1 i KBT med inriktning mot barn och ungdom i ett familjeperspektiv
  • Examensdag - Steg-1 i KBT med inriktning mot barn och ungdom i ett familjeperspektiv
  • Examensdag - Steg-1 i KBT med inriktning mot barn och ungdom i ett familjeperspektiv
  • Examensdag - Steg-1 i KBT med inriktning mot barn och ungdom i ett familjeperspektiv
  • Examensdag - Steg-1 i KBT med inriktning mot barn och ungdom i ett familjeperspektiv
  • Examensdag - Steg-1 i KBT med inriktning mot barn och ungdom i ett familjeperspektiv
About the Author

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

Per Johnson om stress och utmattningsdepression

Stress och utmattningsdepression! Per Johnsson om mekanismerna i vår tids folksjukdom.

Jan-Erik Nilsson Per Johnsson, Stress, Utmattningsdepression

Docent Per Johnsson vid psykologiska institutionen, Lunds Universitet, uppdaterade igår (24/4 2017) med en givande föreläsning Kognios psykoterapeutgrupp i de senaste rönen kring vår tids allt snabbare ökning av psykisk ohälsa – stress och utmattningstillstånd.

En allt större andel av de som söker sig till vår mottagning för psykoterapi lider av betydande och ihållande stresstillstånd. Om klienterna inte förmår ge sig själva utrymme för återhämtning lurar utmattningsdepressionen runt hörnet – man ”går i väggen”! En av nycklarna till att förstå dessa tillstånd är ”rädslan”, hävdar Per Johnsson. Det är framför allt den obefogade rädslan, som saknar täckning i klientens tillvaro, t.ex. rädslan att förlora jobbet, att inte passa in, att misslyckas, som driver individen till att anstränga sig mer och mer, att ständigt ha t.ex. jobbet i tankarna.

Behandling av svåra utmattningstillstånd tar tid. En del behandlingsinterventioner, som t.ex. att förändra sitt förhållningssätt gentemot arbetet kan ha effekter men enligt Per enbart marginella eftersom de inte adresserar de djupare orsakerna till tillstånden. Mindfulness bör ses som ett hjälpmedel, inte en bot!

Min egen reflektion är att det krävs ändrade förutsättningar både på ett djupare, personligt plan och ett samhällsplan. Av de förra tänker jag på överdrivna behov att bli uppskattad och rädslan för att bli ställd utanför. De senare handlar om vår tids mantra, kravet på ekonomisk tillväxt, vilket genomsyrar hela samhället allt från hur vi behandlar vår natur till hur vi möter våra medmänniskor. Det övergripande perspektivet blir i detta sammanhang frågan om vilken nytta (läs: vad tjänar jag på) jag har av dig. Som människa blir jag i detta ekonomiska perspektiv en dehumaniserad ”enhet” som efter förbrukning kastas på tippen.


Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

KBT levererad över nätet ger snabbare bot? Intervju med Catharina Strid

KBT levererad över nätet ger snabbare bot?

Jan-Erik Nilsson Forskning inom KBT

Ja, det är vad leg psykolog och psykoterapeut Catharina Strid funnit stöd för i sin nyligen framlagda doktorsavhandling. I en intervju (17/4, 2017) av Göteborgspostens journalist Jennie Lorentsson berättar hon att ”internetbaserad KBT och fysisk träning, i det här fallet olika pass på Friskis & Svettis, snabbare ger förbättrad hälsa än sedvanlig behandling hos primärvården”. Efter 12 veckors behandling hade 60 % av patienterna i två av tre grupper, de som fått terapi över nätet och de som istället ”gympat” med Friskis & Svettis, uppnått ett förbättrat psykiskt mående jämfört med 35 % för patienter som fick primärvårdens sedvanliga behandling. Detta innebär inte att vårdcentralens arbete är utan verkan men tar betydligt längre tid för att uppnå samma resultat som nätterapin och fysisk träning.

Läs artikeln


Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

Ångest Anna Kåver

Ångest – en positiv eller negativ kraft?

Jan-Erik Nilsson Övrigt

Samtal med Anna Kåver och Gerhard Andersson om rädslo-och ångestreaktioner väckta av attentatet i Stockholm.

I SR:s Kropp och själ (den 11 april 2017) ägnades hela programtiden åt ångest. Vad är ångest, hur kan man förhålla sig till den, är ångest något som behövs eller är den bara av ”ondo”? Gästande experter, Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, och Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi, båda namnkunniga författare till viktiga böcker inom såväl populärvetenskaplig litteratur som kurslitteratur för blivande psykoterapeuter, svarar på lyssnarfrågor kring oro och ångest. De ger en nyanserad beskrivning av ångestbegreppet, inte bara dess negativa aspekter, som flykt- och kampreaktioner, utan också dess förmåga att driva fram konstruktiva handlingar och empatiskt förhållningssätt.


Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

Mer om Tetris och PTSD

Jan-Erik Nilsson Forskning inom KBT

I studien av Emily Holmes och hennes forskargrupp användes Tetris-spel för att behandla personer som nyss varit med om en trafikolycka. Interventionen gavs inom sex timmar efter olyckan och medan patienterna ännu befann sig på akutmottagningen. Resultaten efter en vecka var mycket lovande och visade att antalet ”flash-backs” minskade snabbare hos de som spelat Tetris. Ytterligare och större studier behövs emellertid för att följa upp denna och för att undersöka effekterna på längre sikt.

Studien bygger på intressanta upptäckter att återinlagring (rekonsolidering) av nyss aktiverade minnesbilder (genom t.ex. samtal eller visualiseringsbehandling) kan störas eller avbrytas så att minnena helt eller delvis försvinner. I tetris-studien hade den mentala aktiviteten som dataspelet krävde en sådan störande effekt på minnets rekonsolidering. Denna forskning öppnar upp för nya tankar och hypoteser om vad det verksamma kan vara i sådana vanligt förekommande behandlingar som exponering, bearbetande samtal, visualisering etc. Kort sagt alla interventioner som aktiverar ångestladdade minnesbilder.

Vetenskapsradions veckomagasin


Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

En introduktion till KBT

Nicholas Introduktionskurs KBT

Introduktionskurs i KBT – lång historia

Introduktionskursen i KBT har en lång historia. Första gången kursen hölls i Sverige var i Umeå 1987 och gavs av psykiater och professor Carlo Perris. Två år senare gavs den också i Landskrona i samband med bildandet av ett nytt behandlingshem för patienter med schizofrena störningar. Intresset för KBT formligen exploderade och skapade ett stort behov att utbilda personal från hela södra Sverige. På initiativ av professor Perris bildades därför Kognitiva utbildningsenheten (nuvarande Kognio – Centrum för KBT) i vars regi introduktionskurserna kom att erbjudas regelbundet minst två gånger per år.

Form och innehåll

Kursen hade redan 1987 samma form och innehåll som nu. Under fem kursdagar fick deltagarna en orientering i:

  • KBT
  • dess historia
  • teori och kliniska tillämpningar

Framför allt fokuserades på hur man arbetar med KBT vid:

  • ångest- och depressiva tillstånd
  • komplex problematik – personlighetsstörning och psykos

Från källarlokal till Grand Hotell

Första upplagan av introduktionskurs i KBT hölls i en källarlokal på Umedalens mentalsjukhus. I Landskrona utnyttjades sjukhusets utbildningssalar och så småningom förlades kurserna till Hotell Öresunds konferenslokaler. Efter milleniumskiftet flyttade KUE till Lund där kurserna kom att hållas på Grand Hotell.

Carlo Perris – den svenska kognitiva terapins fader

Professor Perris och leg. psykolog och docent Hjördis Perris arbetade oavbutet som lärare vid introduktionskurserna i KBT under hela 90-talet. Efterhand fick de hjälp av leg. psykolog Egil Linge. Kurserna blev mycket populära och samlade många intresserade. Mot slutet av 90-talet var trycket på kursplatserna så stort att vi fick hålla kursen 3 gånger per år.

Mer om innehållet

Innehållet har inte förändrats under åren. Man kan säga att kursen gav en kort översikt och sammanfattning av en steg-1 utbildning i KBT. Det som saknades var naturligtvis det praktiska arbetet med klienter under handledning. I övrigt innehåller kursen förutom det som nämnts ovan:

  • inslag av utvecklingspsykologi, i synnerhet anknytningsteori
  • övningar som ger en känsla av hur olika basala tekniker och interventioner fungerar
  • en genomgång av relevanta forskningsresultat

Från förkunskapskrav till merit

En genomgången och examinerad introduktionskurs i KBT var ursprungligen ett förkunskapskrav för att få tillträde till vår steg-1 utbildning i KBT. Men i likhet med våra konkurrenter slopades kravet och kursinnehållet ”bakades” istället in i steg-1 utbildningen. Däremot utgör Introduktionskursen numera fortfarande en utmärkt orientering i KBT och en betydelsefull merit vid ansökan om en utbildningsplats på steg-1.

Nya lärare – Egil Linge & Ulla Hoppe


Egil Linge föreläser på vår introduktionskurs i KBT, Grand Hotell i Lund 2013
Ulla Hoppe föreläser på vår introduktionskurs i KBT, Grand Hotell i Lund 2013

Efter professor Perris bortgång i början av 2000-talet tog psykolog Egil Linge, TV4´s expert i ”Malou Efter 10”, över veckokurserna tillsammans med fil.dr. Ulla Hoppe. Deras gedigna undervisning var mycket uppskattad, men trots lärarnas karismatiska framtoning lyckades vi för ett antal år sedan inte längre få tillräckligt många sökande. Vi drog slutsatsen att marknaden var mättad och tog beslutet att avsluta samarbetet med Egil och Ulla.

Nuvarande lärarpar – Jens Knutsson & Anna Pardo

Under de senaste åren har vi märkt ett ökat intresse för introduktionskurser i KBT och därför har Kognio återupptagit traditionen, om än i mindre omfattning, med ett nytt lärarpar, leg. psykologerna Anna Pardo och Jens Knutsson. Anna och Jens är representanter för den nya generationen KBT-terapeuter med en ovanligt stark förmåga att översätta vetenskapligt förankrade teoretiska modeller till praktiskt hantverk i konkreta terapier. Jens är kursföreståndare på psykoterapeutprogrammet vid Lunds Universitet och både han och Anna är efterfrågade handledare i KBT.


Läs mer om vår introduktionskurs i KBT
Kan psykoterapi ha negativa biverkningar?

Kan psykoterapi ha negativa biverkningar?

Jan-Erik Nilsson Forskning inom KBT

I en nyligen (3/2, 2017) framlagd doktorsavhandling vid Stockholms Universitet med titeln ”Negative effects of Internet-based cognitive behavior therapy: Monitoring and reporting deterioration and adverse and unwanted events” konstaterar författaren och leg psykolog Alexander Rozental att psykologisk behandling kan ha negativa och skadliga effekter. Han hävdar att det finns många som behandlar psykiska besvär utan rätt kompetens eller med tveksamma metoder. Han undersökte bl.a. ”patienternas egna erfarenheter av negativa effekter. Det visade sig att de vanligaste biverkningar var just nya symtom. En tredjedel upplevde stress och ångest av att gå i behandling, liksom att de blev påminda om obehagliga minnen. Samtidigt var det många som uppfattade brister i både behandlingen och relationen till sin psykolog” (Modern Psykologi 2/2017).

Alexander gav i artikeln 3 råd till patienterna:

  • Ta reda på vilken utbildning och kompetens behandlaren har. Är hen legitimerad av socialstyrelsen ger det en större trygghet.
  • Efterfråga en behandlingsplan som baseras på dina mål för terapin. Det ska kunna utvärderas.
  • Be om en rational, dvs en slags bedömning och förklaring till varför du har dina problem och hur de kan åtgärdas. Då kan du lättare avgöra om behandlingsupplägget passar dig eller om du behöver gå till en annan terapeut.

Läs mer i Modern Psykologi
Läs svensk sammanfattning av Rozentals avhandling


Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi

Socialstyrelsens riktlinjer kritiseras av KBT-forskare i Lund

Jan-Erik Nilsson Övrigt

Docent Sean Perrin, forskare och lärare i KBT vid Lunds Universitet framför i en intervju av vetenskapsradion (17/3, 2017) tung kritik mot Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av psykisk ohälsa. Han hävdar att valet av terapi inte är så betydelsefullt utan hur terapin genomförs. Vad som behövs och som saknas i riktlinjerna är hur kvalitetskontrollen av terapierna ska genomföras. Viktigt också menar han att patienterna är delaktiga i utformningen av terapin och att den individualiseras. Enligt mitt förmenande skulle det därmed tala mot manualisering av behandlingen, men då kan man invända att det är just på manualiserad behandling som evidensen baseras på. Hur får vi ihop detta?

I en kommentar till påståendet att KBT är effektivare än psykodynamisk terapi säger Sean att socialstyrelsen plockat russinen ur kakan och menar att man kan alltid hitta studier som stöder antingen den ena eller den andra terapiformen. Debatten lär fortsätta.

Lyssna och läs mer på Vetenskapsradion


Om författaren

Jan-Erik Nilsson

Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare med inriktning på kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi