Forskning i KBT


Metodutveckling, behandlingskomponenter och ICD

Metodutveckling, forskning i KBT på Kognio

Forskning i KBT


Metodutveckling, behandlingskomponenter och ICD

Forskning i KBT


Metodutveckling, behandlingskomponenter och ICD

Metodutveckling

Kognitiv beteendeterapi har alltid präglats av en nära relation till forskning och metodutveckling. I linje med detta utvärderar vi löpande vårt arbete med olika typer av instrument, såväl skattningsskalor, skriftliga utvärderingar och intervjuer.

Detta material sammanställs och används sedan för att vidareutveckla såväl våra utbildningar som vårt behandlingsarbete på mottagningen, men också för återkoppling till våra uppdragsgivare och studenter. Givetvis värnar vi om varje student och patients integritet och inga personuppgifter är möjliga att spåra i någon av de utvärderingar vi genomför.

Vi har också aktiva forskare verksamma i utbildningsledningen med forskningsprojekt förankrade på Lunds Universitet, bland annat gällande behandlingsforskning.

Behandlingskomponenter i KBT

I samarbete med forskare på Institutionen för Psykologi, Lunds Universitet, driver fil. dr. Jan-Erik Nilsson ett projekt kring KBT vid ångeststörningar. Projektet är en fortsättning på hans doktorsavhandling rörande visualisering och social fobi som lades fram i maj 2012 vid Lunds Universitet. Han är särskilt intresserad av enskilda behandlingskomponenter, vilka ofta ses ingå i större behandlingsprogram för social fobi eller andra ångesttillstånd, men som tidigare inte blivit utvärderade separat.

Pågående forskning

Under hösten 2015 påbörjas tre nya etikprövade studier: ”imagery rescripting” av tidiga negativa minnen hos barn och ungdomar med social ångeststörning; ”imagery rescripting” av tidiga negativa minnen hos vuxna klienter med hälsoångest/hypokondri; samt en studie av upplevelsebaserat ”mindfullt” självfokus mot ältande hos patienter med hälsoångest/hypokondri.

Nytt för i år, 2016, är ett projekt omfattande 5 delstudier som syftar till att närmre undersöka vad som är verksamt i Imagery Rescripting (visualisering). Projektet och delstudierna är prövade och godkända av EPN, Etikprövningsnämnden i Lund.


  • Connector.

    Audio-feedback

    En intervention som liksom video-feedback syftar till att med hjälp av ljuduppspelningar korrigera en överdrivet negativ självbild i positiv riktning.

  • Connector.

    Rumination

    Ett upplevelsebaserat ”mindfullt” själv-fokus, ett förhållningssätt som förväntas ge patienten ett redskap att bryta destruktivt ältande.

  • Connector.

    "Imagery-rescripting"

    Hur denna intervention (visualisering) förmår förändra tidiga ”traumatiska” minnen som uppstått i samband med debuten av social fobi.

Publicerade studier

Nilsson, J.E., Lundh, L.G., Faghihi, S., & Roth-Andersson, G. (2011). The enhancement of beneficial effects following audio feedback by cognitive preparation in the treatment of social anxiety: A single-session experiment. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry, 42(4), 497-503.

Nilsson J.E. & Lundh L.G. (2016). Audio feedback with reduced self-focus as an intervention for social anxiety: An experimental study. Cognitive Behaviour Therapy, 45 (2), 150-62

Nilsson, J.E., Lundh, L.G., & Viborg, G. (2012a). Effects of analytical and experiential self-focus on rumination after stress induction in patients with social anxiety disorder: A pilot study. Cognitive Behaviour Therapy, 41(4), 310-320.

Nilsson, J.E., Lundh, L.G., & Viborg, G. (2012b). Imagery rescripting of early memories in social anxiety disorder: An experimental study. Behaviour Research and Therapy, 50(6), 387-392

Examensuppsatser

Vi uppmuntrar studenter som är i färd med att skriva examensuppsatser på psykolog- och psykoterapeututbildningarna att ta kontakt med Jan-Erik. Tidigare samarbeten inkluderar tre examensarbeten på psykoterapeutprogrammet.

Mejla Jan-Erik

ICD

ICD – forskningprojekt

Kognio har också i samarbete med hjärtkliniken vid Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Lund kring hur man kan hjälpa patienter med ICD (Internal Cardiac Defibrillator) att hantera multipla chocker och psykisk ohälsa kopplat till hjärtsjukdom.